Mätningar av pälsdjurs- och kvalsterallergen i hem och skola har dubblerats på tre år

– Vi samarbetar allt oftare med barnallergiläkare som önskar utreda barnets inomhusmiljö.Det handlar om barn med diagnostiserad allergi mot pälsdjur eller kvalster som har svåra besvär av astma eller eksem och inte blivit bra trots medicinsk behandling, säger CorinaCovaciu, medicinskt ledningsansvarig läkare inom arbets- och miljömedicin.

Syftet med analyserna är att påvisa ökad förekomst av allergen i en viss miljö och se vad som kan åtgärdas för att minska barnets exponering. När det gäller kvalster handlar det t ex om att hitta dolda fuktskador eller ventilationsproblem i bostaden. I skolor är pälsdjursallergen ett större problem. I en genomsnittlig skolklass med 30 barn har tre elever astma, fyra allergisk snuva och två födoämnesallergi. Orsaken till allergierna är ofta överkänslighet mot pälsdjur och kvalster.

Fredrik Cederblad, barnallergiläkare i Uppsala, har remitterat många barn för utredning på Akademiska och värdesätter samarbetet. Han bedömer att ökningen av remisser hänger samman med att barnläkare är mer varse problemen, men att det bara är toppen av ett isberg och att det skulle behöva göras betydligt fler utredningar av inomhusmiljön.

– Med rätt åtgärder och skydd kan de allergiska besvären försvinna. Vissa barn kan efter sanering av hem- och skolmiljö dra ned på astmamedicinen och till och med slippa behandlingen helt. Detta har stor betydelse för barnens välmående, både sömn och skolprestationer, säger han.

Vid mätning av kvalster- eller pälsdjursallergen utgår man från dammprov som analyseras i ett laboratorium på arbets- och miljömedicin. Vid höga halter gör yrkeshygieniker/miljöhygieniker en besiktning av lokalerna (hem, förskola, skola) för att identifiera miljöfaktorer och föreslå tekniska lösningar eller andra åtgärder för att minska barnets exponering. Därefter informeras målsman och ansvariga på skolan om konstaterade brister och förslag till åtgärder. Även läkaren som skickat remissen får skriftligt svar om mätresultaten, och ibland en sammanfattning av det som hygienikern anmärkt på vid husbesiktningen, samt vilka förslag till miljöförbättrande åtgärder som man lämnat till familjen eller till skolpersonalen.

Kvalster i bostäder är inte kopplat till dålig städning eller bristfällig hygien utan till hög luftfuktighet, oftast på grund av undermålig ventilation. I skolmiljö är pälsdjursallergen ett betydligt vanligare problem som kan vara svårare att lösa. Till skillnad från kvalster sker exponering för pälsdjursallergen överallt: i barnets egna och andras bostäder, i förskola/skola, på biograf, teater eller konsert, i affärer och på färdmedel, etc. Det rör sig om mycket små partiklar som kan hålla sig svävande i luften i timmar och som lätt transporteras, i kläder och hår, till miljöer där djur normalt inte vistas, t ex skolor.

FAKTA: Åtgärder för att minska exponering för kvalsterallergen i hemmet

• Förhindra att kvalster förökar sig, framförallt genom att hålla den relativa luftfuktigheten inomhus under 50 procent året runt genom förbättrad ventilation, åtgärd av eventuella fuktskador och avfuktare.
• Ta bort misstänkta kvalsterreservoarer, till exempel gamla madrasser, gamla stoppade möbler och textila mattor.
• Avlägsna kvalster genom dammsugning minst en gång/vecka med HEPA-filter, tvätt av sängkläder och madrasstäcke i över 60 graders temperatur och/eller torkning i torktumlare på högre temperatur).
• Förhindra att kvalster kommer i kontakt med hud och slemhinnor genom att använda speciellt tillverkade antikvalstermadrass- och kuddtäcken, som är så täta att kvalsterdjuren och dess allergiframkallande avföring hålls instängda.

FAKTA: Åtgärder för att minska exponering för pälsdjursallergen i förskola/skola

• Högre luftomsättning och bättre underhåll av ventilationsanläggningar.
• Regelbundna allergironder. Enligt Astma- och allergiförbundet har cirka 40 skolor och förskolor i Uppsala län en sådan rutin.
• Att eleverna har särskilda skolkläder/skolkostymer som tvättas genom skolans/förskolans försorg.

För mer information, kontakta:

Corina Covaciu, medicinskt ledningsansvarig läkare inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 072-450 13 56, e-post: corina.covaciu@akademiska.se

Susanne Victor, biokemist och doktorand inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 072-450 17 55, e-post: susanne.victor@akademiska.se