Skåne universitetssjukhus och Akademiska granskar varandra för en mer barnanpassad vård

Tidigare i år föreslog regeringen att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. När patientlagen trädde i kraft 2015 innebar det en förstärkning av barns och ungas rättigheter inom sjukvården. Barns och ungdomars ställning i sjukvården stärks även av att många sjukhus i landet arbetar efter NOBAB:s standard (Nordiskt nätverk för Barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård). Men hur barnvänlig är egentligen svensk sjukvård?

– Det är lätt att säga att vi arbetar efter barnkonventionen eller NOBAB:s standard och att vi följer patientlagen. Men hur gör vi och hur bra är vi på att anpassa våra verksamheter utifrån barns och ungas behov? undrar Ann Elmqvist Fridh, enhetschef på Skånes universitetssjukhus.

För att kunna ge svar på frågorna har företrädare för Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset och Region Uppsalas barnrättsombud arbetat fram ett koncept som bygger på kollegial granskning. Kriterier har tagits fram som spänner över ett brett fält: vårdprocesser och organisation, miljö, trygghet och delaktighet, lärande och inflytande samt rättigheter.

– Vi har tagit fram mätbara kriterier och kopplar dessa till vad en organisation faktiskt gör. Det handlar om att visa hur barns och ungas bästa manifesteras i allt från våra arbetssätt till styrande dokument, säger Ann Elmqvist Fridh.

Kriterierna står i fokus när företrädare för verksamheter som vårdar barn sedan granskar varandra. Inför granskningen intervjuas även barn och unga som har erfarenheter av de berörda verksamheterna. SUS genomförde den 15 mars en första granskning på Akademiska sjukhuset, den 22 mars granskade sedan Akademiska Skånes universitetssjukhus.

– Själva granskningen är en ögonöppnare och resultatet kan direkt användas i utvecklingsarbetet och för att visa vilka behov som finns, säger Britt-Marie Frost, sektionschef för barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset.

Vid granskningen på SUS lyfte Akademiska sjukhuset bland annat fram strukturen för barnrättsarbetet som en styrka men pekade samtidigt på att det trots detta behövs en stärkt struktur för barnrättsliga perspektiv i organisationens beslut. Resultatet av granskningarna blir en rapport som utifrån kriterierna visar hur barnanpassad vården är på respektive sjukhus och vad verksamheterna behöver utveckla.

– Det är en grund som kan användas för att gå vidare och göra ett utvecklingsarbete i den egna organisationen, säger Ann Elmqvist Fridh.

För mer information kontakta:
Ann Elmqvist Fridh, enhetschef lekterapi, Skånes universitetssjukhus, 046-17 82 32
Britt-Marie Frost, sektionschef, barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset, 0706-11 31 64
Johan Kaarme, barnläkare, 0707-94 09 41