Larmoperatörer ska få effektivare beslutsstöd för ambulansutlarmning

Samtalen som kommer in via 112 är väldigt varierande både vad gäller symtom och vårdbehov. Patienter utan akuta vårdbehov kan hänvisas till vårdtjänster såsom 1177, sjukresor och mobila vårdenheter i stället för att skicka ambulans.

– Det nya bedömningsverktyget blir ett stöd vid bedömning av patienter med komplexa underliggande sjukdomsbilder. Syftet är att öka precisionen och uppfylla ambitionen att ge rätt vård till rätt person i rätt tid, säger Douglas Spangler, projektledare vid ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset.

Det nya bedömningsverktyget är ett slags it-stöd baserat på maskininlärning och artificiell intelligens (AI), som utifrån statistiska modeller kan dra slutsatser om olika patientutfall. Beslutsunderlaget levereras i realtid för bedömning av den aktuella patientens vårdbehov. De symtom som den enskilde patientens uppger under samtalet med en operatör jämförs med historiska data av tusentals andra patienter. Därmed ska sjuksköterskan på Larmcentralen få ett bättre underlag för sin bedömning av patientens vårdbehov, och vilken resurs som bäst levererar detta behov.

Vinnova bidrar med närmare fyra miljoner kronor till projektet. Under två år ska bedömningsstödet utvecklas, implementeras, och utvärderas vid Larmcentralen i Region Uppsala som pilot. På sikt är tanken att systemet ska införas även i Sörmland och Västmanland. Projektet sker i samarbete med Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) med ansvar för modellutvecklingen, Uppsala Universitet med ansvar för en kvalitativ utvärdering, samt Alecom AB med ansvar för verktygets implementering i det befintliga utlarmningssystemet.

FAKTA: Nytt bedömningsverktyg för Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala län

• En direkt applikation av Integrerat larm, ett system för synkning av data som togs fram inom ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset 2016 och började implementeras 2017.
• Tack vare dataintegrationen kan man redan när ambulanslarmet går förbereda sig på vilken vård patienten behöver vid ankomsten till akuten och uppskatta vårdtiden.
• Det går även att i realtid följa patientens väg genom vården, från larmsamtalet (112) tills patienten är utskriven från sjukhuset. Härmed kan man dra lärdom av insatser vid olika typer av larm och se vad som händer med patienten under vårdtiden. Man kan också implementera en rad olika kvalitetsförbättringsåtgärder, till exempel retrospektiv uppföljning av tidigare patienter (såsom arbetet med stroke och trauma, och höftfrakturer) och förbättrade stöd vid bedömning av aktuella patienter.
• Syftet med det nya projektet, finansierat av Vinnova, är att utveckla, implementera och utvärdera komplexa statistiska modeller som behövs för att predicera utfall med en hög grad av precision utifrån detta dataunderlag.

För mer information, kontakta:
Douglas Spangler, projektledare vid ambulanssjukvården Akademiska sjukhuset, telefon: 072-838 31 95, e-post: douglas.spangler@akademiska.se

Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare på Sjukvårdens larmcentral, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 92 92, e-post: hans.blomberg@akademiska.se