Läkare på Akademiska: ”Fredspriset är ett viktigt steg mot en kärnvapenfri värld”

Hur känns det att ert mångåriga arbete belönats med Fredspriset?
– Det går knappast att överskatta betydelsen av Fredspriset för en rörelse som ICAN. Det är ett viktigt steg mot en kärnvapenfri värld. Priset är också ett viktigt erkännande av civilsamhällets roll i kärnvapenförbudet och nedrustningen. Det hjälper oss i arbetet att få en bred uppslutning bakom förbudet bland världens stater.

Den 7 juli i år antog FN ett globalt förbud mot kärnvapen. Det ses som en viktig seger för ICAN. Vad händer härnäst?
– Det är nu öppet för stater att underteckna och ratificera avtalet. 50 stater har undertecknat avtalet hittills, men för att förbudet ska träda i kraft, och bli bindande för parterna, behöver det ratificeras av 50. Detta sker oftast sker efter beslut i ländernas parlament. Det innebär ett förbud mot att utveckla, testa, producera, tillverka, överföra, inneha, lagra, använda eller hota att använda kärnvapen.

– Utöver att stigmatisera kärnvapnen gör avtalet det svårare att upprätthålla kärnvapenarsenalerna eftersom det innehåller förbud mot att understödja ett annat lands kärnvapenprogram, t.ex. genom att bidra till finansiering och produktion av kärnvapen.

Vad gjorde att du engagerade dig i frågan?
– Jag blev medlem i Svenska Läkare mot Kärnvapen 2006 som nybliven läkarstudent i Umeå. Det gjorde mig oerhört provocerad att ett fåtal länder tar sig rätten att hota hela vår värld med undergång, och att vi skulle stå helt maktlösa inför detta faktum. Föreningen har drivit och bekostat ICAN-arbetet i Sverige mycket tack vare gåvor från våra medlemmar i Sverige.

Varför är det viktigt att just läkare engagerar sig?
– Kärnvapen angår oss alla, oavsett bakgrund och yrke. Vår förening grundades 1981, mitt under kalla kriget, efter ett upprop i Läkartidningen av ett stort antal professorer vid landets medicinska fakulteter. Syftet var att sprida kunskap om de medicinska konsekvenserna av kärnvapen. Idag är över 2 000 läkare och läkarstudenter medlemmar.
– Som läkare är vi vana vid att arbeta förebyggande för att undvika sjukdom och ohälsa. Det är aningslöst att tro att vi kan leva år efter år med tiotusentals kärnvapen i allt fler länder utan att de en dag kommer till användning. Medicinen heter prevention. Kärnvapen är massförstörelsevapen konstruerade att på en enda gång förinta städer och deras invånare. De gör inte skillnad på stridande och civila. Vilka ska komma till undsättning när sjukhusen är i ruiner och sjukvårdspersonalen döda eller skadade?

Vilka är, som du ser det, de största utmaningarna framöver?

– Vi kommer att fortsätta arbeta för att Sverige ska underteckna och ratificera förbudet vilket vore helt i linje med landets traditionella utrikespolitiska hållning. Ännu i dag håller faktiskt WHO kärnvapnen för det största enskilda hotet mot människors hälsa. Genom ett förbud ökar trycket på politikerna i kärnvapenländerna att förhandla om nedrustning och avveckling av sina kärnvapenarsenaler. Det går framåt även om det kommer att ta tid.

Nota bene: Norska nobelkommitténs motivering till årets fredspris:” ICAN får priset för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen. Vissa länder moderniserar sina kärnvapenarsenaler, och det finns en verklig risk att fler länder kommer att försöka skaffa kärnvapen, exempelvis Nordkorea.”