Moderna hjärtpumpar ger ökad livskvalitet vid svår hjärtsvikt

– Framstegen inom hjärtpumpområdet är glädjande. Inte minst eftersom andelen patienter med svår hjärtsvikt, som inte svarar på konventionell medicinsk behandling, ökar. Akademiska var tidigt ute med att erbjuda hjärtpump i väntan på hjärttransplantation. Vi ser en stigande efterfrågan. Under senaste året har vi opererat in tio pumpar. Just nu har vi elva patienter som är pumpbärare, säger Karl-Henrik Grinnemo, thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset med ansvar för hjärtpumpsverksamheten.

Den senaste generationens pumpar är betydligt mindre än föregångarna och kan placeras direkt i hjärtsäcken utan att man behöver göra några dosfickor under bukmuskulaturen. Detta har, enligt Karl-Henrik Grinnemo, minskat både operationstraumat och operationstiden betydligt och med det komplikationsfrekvensen. Risken är låg och kan jämföras med den vid hjärttransplantationer., och nästan hälften av alla som hjärttransplanteras har en mekanisk pump.

Ungefär två procent av Sveriges befolkning har hjärtsvikt, ett mycket allvarligt tillstånd där överlevanden oftast är sämre än för de flesta cancerformer. Den årliga dödligheten är i genomsnitt 20 procent och enligt hjärtsviktsregistret har prognosen inte förbättrats det senaste decenniet. Situationen är likartad internationellt.

De värst drabbade hjärtsviktpatienterna är antingensjukhusbundna eller så kraftigt begränsade i sin fysiska kapacitet att de knappt orkar gå utanför dörren.För dem räcker inte fortlöpande hjärtstimulerande behandling via dropp på sjukhus eller avancerad pacemakerbehandling. Många är också för gamla eller för sjuka i övrigt för att kunna bli föremål för hjärttransplantation.

I Sverige opererar man in mekaniska hjärtpumpar, så kallade Left Ventricular Assist Devices (LVADs) på två patientgrupper. Dels patienter som är accepterade för hjärttransplantation, men för sjuka för att kunna överleva väntetiden. Dels patienter med nedsatt organfunktion som måste korrigeras innan hjärttransplantation, så kallad Bridge To Decision (BTD). Oftast rör det sig om nedsatt njurfunktion eller för höga tryck i lungkretsloppet. Detta kan behandlas effektivt med LVAD genom att njurgenomblödningen ökar och blodtrycket i lungkärlen minskas.

Pumparna är kontinuerliga flödespumpar, där en inbyggd propeller (impeller) svävar i ett magnetfält samtidigt som den pumpar blodet från vänsterkammaren till kroppspulsådern. Pumpen drivs av batterier via en drivkabel som går ut genom huden på magen. En kontrollenhet styr pumpen via drivkabeln, och den enheten tillsammans med batterierna är de enheter som patienten bär runt på i specialdesignad väska.

I USA och övriga Europa är sådana hjärtpumpar även godkända för så kallad destinationsbehandling. Det innebär att patienter som av något skäl, oftast ålder och övriga sjukdomar, inte kan bli föremål för hjärttransplantation kan istället erbjudas pumpbehandling.

Flera uppföljningsstudier på destinationspatienter har en ett-års överlevnad på 70-80 procent och två-årsöverlevnad på 60 procent. Motsvarande överlevnad vid enbart medicinsk behandling är under 25 procent. Samtidigt förbättras patienternas funktion betydligt och majoriteten upplever endast en liten till måttlig begränsning i sina dagliga aktiviteter.

Dock saknas en randomiserad studie som jämför den senaste generationens mekaniska hjärtpumpar med modern hjärtsviktsmedicinering och pacemakerbehandling hos destinationspatienter. Akademiska sjukhuset och övriga thoraxkirurgiska kliniker i landet, medverkar i hjärtsviktsstudien SweVad, som startade 2016, som syftar till att fylla gapet.

Karl-Henrik Grinnemo räknar med att fler mekaniska hjärtpumpar kommer att opereras in framöver:

– I dag finns ingen behandling, förutom hjärttransplantation, som förbättrar överlevnad och livskvalitet hos svåra hjärtsviktspatienter såsom LVADs. Utmaningen är att nå ut med kunskapen om denna behandlingsform till kardiologer och patienter, avrundar han.

För mer information, kontakta:
Karl-Henrik Grinnemo, thoraxkirurg Akademiska sjukhuset: e-post: karl-henrik.grinnemo@akademiska.se eller telefon: 0708868968
Petter Schiller, thoraxkirurg Akademiska sjukhuset: e-post: petter.schiller@akademiska.se

FAKTA: Hjärtsviktstudien SweVad

• Svensk patientstudie som startade 2016, initierad av thoraxkirurg Göran Dellgren och kardiolog Kristjan Karason vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I studien ingår samtliga thoraxkirurgiska centra, inklusive Akademiska sjukhuset. 
• I studien ingår 140 patienter som inte kan bli föremål för hjärttransplantation. De randomiseras till antingen en medicinsk behandling eller hjärtpumpoperation.
• Syftet är att jämföra överlevanden efter två år och därmed förhoppningsvis kunna visa att LVADs som destinationsbehandling är säkert och förlänger livet. 
• Hittills har det saknats en randomiserad studie som jämför den senaste generationens mekaniska hjärtpumpar (LVADs) med modern hjärtsviktsmedicinering och pacemakerbehandling hos destinationspatienter.