Telemedicin komplement vid behandling av patienter med sömnapné

– Vi vill se om telemonitorering, det vill säga trådlös dataöverföring och avläsning av CPAP-apparat, i kombination med telefonsamtal kan förbättra vården och uppföljningen av patienter med sömnapné. Vi tror att tekniken kan hjälpa oss att arbeta mer flexibelt och underlätta kontakten med mottagningen. Dessutom ger projektet oss värdefull information så att vi kan utvärdera insatserna och sätta in resurser där de behövs bäst, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och forskare vid Sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset.

Målgruppen för forskningsstudien är patienter som fått diagnosen sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) och ska få en andningsmask (CPAP) utprovad på Akademiska sjukhusets CPAP-mottagning. Telemonitorering innebär att man kan avläsa information från apparaten via trådlös dataöverföring och se hur behandlingen fungerar. Totalt kommer 200 patienter att ingå, hälften erbjuds traditionell uppföljning med förbokade återbesök och hälften telemonitorering kompletterat med telefonsamtal och mottagningsbesök vid behov. Behandlingsresultaten kommer att följas upp efter ett halvår.

Närmare 300 000 svenskar lider av sömnapné (andningsuppehåll i sömnen, ofta i kombination med kraftig snarkning). Problemen är dubbelt så vanliga bland män än kvinnor. Hos män är sömnapné vanligast i 50-60 årsåldern och hos kvinnor ökar förekomsten efter klimakteriet, men sömnapné förekommer i alla åldrar och även hos barn och ungdomar.

– Sömnapné är i stor utsträckning kopplat till övervikt och vi ser att behovet av behandling med CPAP ökar. 2011 utprovades 300 apparater på Akademiska jämfört med 450 i fjol, säger Jenny Theorell-Haglöw.

Vid andningsuppehåll (apnéer) slappnar musklerna i svalget av för mycket under sömn vilket leder till att luftvägarna faller samman och blockeras. Övervikt ökar risken för att luftvägen ska falla ihop. Uppehållen kan pågå från 10 sekunder upp till flera minuter i svåra fall. Vid behandlingskrävande sömnapné förekommer uppehållen flera hundra gånger varje natt. Den drabbade minns oftast ingenting av andningsuppehållen vid uppvaknandet på morgonen men känner sig ofta inte utvilad, då andningsuppehållen stör nattsömnen.

Den vanligaste behandlingen vid måttlig eller svår sömnapné är CPAP, en övertrycksbehandling som innebär att patienten sover med en mask, som via en slang och en kompressor skapar ett övertryck som håller luftvägen öppen och på så sätt förhindrar apnéer och efterföljande syrebrist.

För mer information, kontakta:

Jenny Theorell-Haglöw, leg. sjuksköterska och medicine doktor verksam vid Sömn- och andningscentrum och Lung-, allergi- och sömnforskningsenheten, tel: 018-611 02 42, e-post: jenny.theorell-haglow@medsci.uu.se

Tove Tegelmo, leg. sjukgymnast på CPAP-mottagningen/Sömn- och andningscentrum, e-post: tove.tegelmo@akademiska.se