Akademiska sjukhuset

Andningsbesvär hos ungdomar som tränar förväxlas ofta med astma

Dela
Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet. Tillståndet är vanligast hos unga kvinnor och förväxlas ofta med astma. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att operation är effektivt vid kraftig förträngning och att det är viktigt att patienter med långvariga, svåra besvär undersöks noga så att de får rätt behandling.
Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet men besvären förväxlas ofta med astma.
Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet men besvären förväxlas ofta med astma.

– Andnöd i samband med hård träning är vanligt i tonåren. Enligt våra studier handlar det i närmare 20 procent av fallen om ansträngningsutlöst astma, men cirka sex procent har en förträngning i struphuvudet som ibland kan behöva opereras, vilket är vanligare än man tidigare trott, säger Leif Nordang, överläkare i öron-, näs- och halssjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Orsaken till ansträngningsutlöst förträngning i struphuvudet, eller ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion (EILO) som det också kallas, är ännu inte känd, men tillståndet är vanligast hos unga kvinnor. Experter misstänker att hormoner spelar in. När pojkar kommer in i puberteten växer struphuvudet vilket troligen underlättar luftflödet. Unga flickor som tränar hårt och har friska lungor kan ha ett relativt trångt struphuvud. En studie pågår där man undersöker eventuella hormonella skillnader som orsak genom att jämföra vävnadsprover på unga med ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion och unga som opererat bort halsmandlarna.


Akademiska sjukhuset är ett av ett fåtal sjukhus i norra Europa som gör så kallade CLE-tester, då man undersöker hur struphuvudet påverkas vid ansträngning då personer springer på ett löpband. Detta görs med hjälp av en tunn fiberoptisk kikare som förs in via näsan tills den hamnar strax ovanför struphuvudet. Kikaren är kopplad till en kamera så att man kan följa vad som händer. Sedan starten 2006 har 486 patienter med ansträngningsutlösta andningsbesvär undersökts.

I Uppsala har flera forskningsstudier gjorts i samarbete mellan forskare inom öron-näs- och hals, anestesi, fysioterapi, klinisk fysiologi, lung- och barnmedicin. En studie, baserad på enkät till alla ungdomar födda 1997-1998, vid tidpunkten 12-13 år gamla, visade att drygt 14 procent upplevde sådana andningsbesvär när de tränade.

Våra testade patienter är ofta idrottsaktiva, framför allt kvinnor i åldern 16-17 år där nästan alla fått astmamedicin utan nämnvärd effekt under lång tid. Slutsatsen är att man bör undersöka struphuvudet under ansträngning hos unga när astmamediciner inte hjälper, konstaterar Leif Nordang.

Struphuvudet och stämbanden är den trängsta delen av våra övre luftvägar. När behovet av syre ökar andas man snabbare och djupare, och mer genom munnen än genom näsan. Vid ansträngning är det normala att stämbanden går isär för att underlätta luftflödet till lungorna. Vid förträngning går de istället ihop eller mjuka slemhinneveck ovanför stämbanden faller in vid inandning och stör luftflödet.

– Operation kan hjälpa om förträngningen sitter ovanför struphuvudet eller om struplocket ligger fel. När vi utvärderat hur de tonåringar mår som opererats jämfört med icke-opererade visade det sig att den förstnämnda gruppen hade mindre andningsbesvär och kunde anstränga sig mer än tidigare. Omvänt hade gruppen icke-opererade till stor del oförändrade besvär. Många hade försökt anpassa sig till besvären genom att hitta andra träningsformer eller slutat träna, avrundar Leif Nordang.

Mer information:

Leif Nordang, överläkare och docent inom öron-, näs- och halssjukdomar/huvud- och halskirurgi, telefon: 018-611 53 39 eller 076-495 05 84, e-post: leif.nordang@akademiska.se

Katarina Norlander, öronläkare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, telefon: 018-611 48 97, e-post: Katarina.Norlander@surgsci.uu.se

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet men besvären förväxlas ofta med astma.
Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet men besvären förväxlas ofta med astma.
Ladda ned bild
Leif Nordang
Leif Nordang
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye