Bästa tajmingen för igångsättning av förlossning fokus i ny patientstudie

– Internationellt finns stora variationer när det gäller igångsättning av förlossning. Ett viktigt syfte med studien är att se om det är mer gynnsamt för barnet att förlossningen startas i vecka 41. Hittills har ingen tillräckligt stor studie gjorts som utvärderat risker med att vänta till vecka 42, säger Maria Jonsson, överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset.
I studien kommer forskarna att jämföra om det är skillnader på barnens hälsa när de föds i vecka 41 eller 42, exempelvis om barn som föds senare har lägre Apgarpoäng (är mer påverkade vid födseln), har högre förekomst av syrebrist, kramper eller lungpåverkan efter att ha svalt fått ner orent fostervatten i luftvägarna. Även behov av neonatalvård och vårdtid vägs in och barnen kommer att följas upp tills de är fyra år. Kvinnornas upplevelser av igångsättningen kommer också att tas med.
Att förlossningen inte kommer igång av sig själv drabbar cirka fem av hundra kvinnor. Om man går över tiden och föder barn efter 42 fullgångna veckor kallas graviditeten överburen. Kvinnan får då komma till förlossningen för igångsättning.
Överburenhet är vanligare bland förstföderskor, äldre kvinnor och hos överviktiga. Den exakta orsaken är dock inte känd, men hormoner spelar en viktig roll för att en förlossning ska sätta igång. En del av dessa hormoner produceras av barnet och signalerar när det är färdigt. Vid fullgången graviditet är kvinnans livmoder redo för värkar och känsligare för vissa hormoner.
Patientstudie vid 15 förlossningskliniker
Studien SWEPI genomförs vid ett femtontal förlossningskliniker, både vid universitetssjukhus som Akademiska sjukhuset, och mindre sjukhus i exempelvis Falun och Visby.
På Akademiska startar studien i mitten av januari. Gravida kvinnor i Uppsala kommer att få information via mödravården i vecka 40 och får då anmäla sitt intresse att delta till förlossningsklinikens forskningsbarnmorska. Forskarna räknar med att inkludera 12 000 kvinnor under en treårsperiod och ha resultaten klara vid årsskiftet 2019/2020.
Deltagarna lottas till en av två grupper, som antingen sätts igång i graviditetsvecka 41 eller 42. Igångsättningen görs med olika de metoder som används rutinmässigt på den klinik man hör till, vanligen med hjälp av prostaglandin. Det är livmodertappens konsistens, längd och öppningsgrad som avgör vilken metod som väljs. Oavsett metod, så övervakas barnets hjärtljud före och regelbundet under förloppet. Förlossningen övervakas alltid med CTG.
Mer information:
Maria Jonsson, överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 57 57, e-post: maria.jonsson@akademiska.se
FAKTA: Metoder för igångsättning av förlossning
- en kateter med ballong läggs mot livmodertappen via slidan
- en gel eller tampong som innehåller hormonet prostaglandin förs in i slidan
- kvinnan får svälja en prostaglandintablett upplöst i vatten
- hål tas på fosterhinnorna
- kvinnan får hormonet oxytocin med dropp
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum