Antibiotika och andra läkemedel – tveeggade svärd med sällsynta biverkningar

Neutrofila granulocyter är vita blodkroppar som är livsviktiga för det medfödda immunförsvaret. De hjälper kroppen att bekämpa allvarliga bakteriella infektioner och brist på sådana blodkroppar kan leda till att patienten får stora problem med infektionsförsvaret.

– Hos patienter med svår brist på neutrofila granulocyter (svår neutropeni eller agranulocytos) kan låggradig feber tyda på en begynnande bakteriell infektion, som snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Därför är det viktigt att förskrivande läkare och apotekspersonal informerar patienter om risken för allvarliga läkemedelsbiverkningar, även om de är ovanliga, säger Daniel Garwicz, specialistläkare och docent i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, och fortsätter:

– För att patienten ska få optimal vård och behandling bör akuta blodprover tas för att ta reda på om det rör sig om en svår neutropeni samt om vidare utredning av orsaken krävs.

Automatiserad blodanalys för att konstatera neutropeni görs på hematologi-instrument på Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska laboratoriet i Uppsala. I vissa fall kan manuell cellräkning behövas och utförs då med hjälp av mikroskop av biomedicinska analytiker.

– För att man ska kunna utreda om neutropenin är en läkemedelsbiverkning eller inte bör patientansvarig läkare anmäla varje misstänkt fall till Läkemedelsverket, framhåller Pär Hallberg, överläkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Tillsammans med Mia Wadelius, lektor och överläkare i klinisk farmakologi, leder han ett internationellt europeiskt nätverk, EuDAC. I projektet Swedegene kartlägger man läkemedelsorsakad agranulocytos och kopplingen till olika genvarianter. Nyligen visade gruppen en koppling mellan vissa genvarianter och läkemedelsorsakad agranulocytos hos europeiska patienter som får läkemedel mot överfunktion i sköldkörteln. Forskningsfynden publicerades i den ansedda tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology i juni 2016. Forskningsanalyserna finns ännu inte tillgängliga i kliniskt bruk.

För mer information:

Mia Wadelius, lektor och överläkare i klinisk farmakologi, telefon 018-611 4945
Pär Hallberg, docent och överläkare i klinisk farmakologi, telefon 018-611 6103
Daniel Garwicz, docent och specialistläkare i klinisk kemi, telefon 018-611 4202