Akademiska inför alkoholpaus innan operation

– Vi vill uppmärksamma patienterna på fördelarna med en paus i alkoholkonsumtionen, att man själv kan bidra till ett bättre operationsresultat precis som vid rökstopp, säger Karin Bernhoff, verksamhetschef på ortopeden och initiativtagare till satsningen.

Alkohol ökar risken för komplikationer både under och efter kirurgiska ingrepp. Exakt var nedre gränsen går för en riskfri konsumtion är ännu inte klarlagt, men Karin Bernhoff betonar att avhållsamhet en månad före operation ger kroppen möjlighet att återhämta sig från alkoholens negativa effekter på immunförsvaret och blodets koagulationsförmåga.

– Alkohol belastar flera vitala organ i kroppen vilket bland annat ökar risken för infektioner, blödningar och komplikationer i hjärta-kärl. Komplikationer i samband med operation leder i sin tur till längre vårdtider, mer intensivvårdsbehov och ökad dödlighet, fortsätter hon.

I september införs alkoholpaus i samband med operation inom ortopeden och handkirurgen på Akademiska. Efter utvärdering är tanken att även andra opererande enheter på sjukhuset ska införa samma rutiner för alkoholpaus inför operation som ortopeden. En liknande satsning har tidigare gjorts vid Skåne universitetssjukhus i Malmö och på Lasarettet i Visby.

Målgruppen är patienter som ska genomgå planerade operationer, till exempel för artros i höft/knäleder eller ryggkirurgi vid diskbråck eller spinal stenos. I samband med kallelse till nybesök hos specialist får patienten information om både rök- och alkoholpaus.

Redan på 1980-talet visade studier att patienter med hög alkoholkonsumtion eller kroniskt missbruk oftare drabbades av komplikationer i samband med operationer. Under de senaste 15 åren har ny forskning klarlagt att även lägre konsumtion har betydelse. Som riskbruk i samband med operation räknas så små mängder som minst två standardglas per dag (motsvarande två burkar folköl) eller utslaget per vecka: 14 standardglas för män och nio för kvinnor. Det fördubblar risken för komplikationer efter operation. Man räknar med att 11-15 procent av befolkningen har ett riskbruk, ungefär lika många som röker dagligen.

Vid besöket ska ett formulär vara ifyllt så att läkaren kan göra en bedömning om det räcker med information/upplysning om fördelarna (vilket oftast är fallet vid riskbruk) eller om patienten behöver rådgivande samtal med sjuksköterska alternativt kontakt med Nationella alkohollinjen där man kan vara anonym. Vid alkoholberoende kommer patienter erbjudas stöd inom beroendevården.

– Vi räknar med samma positiva gensvar som för rökstopp som vi haft i sju år. Man är ofta mottaglig för hälsoargument inför större ingrepp och vill medverka till att resultatet blir bra. Vetskapen om gynnsamma effekter på sårläkning brukar ge ytterligare motivation, säger Karin Bernhoff. 
 
Rök- och alkoholstopp i samband med operation är några exempel på hälsofrämjande arbete vid Akademiska sjukhuset. Fokus sätts på riskfyllda levnadsvanor där en förändring kan påverka komplikationer som sårläkning, vårdtid och livskvalitet. Andra exempel är att främja hälsosamma matvanor (att äta näringsrikt, varierat och regelbundet) och att uppmuntra till fysisk aktivitet (Fysisk aktivitet på recept, FaR).

Mer information:
Karin Bernhoff, verksamhetschef för ortopeden, 018-611 70 39 eller 070-777 33 08,
e-post. karin.bernhoff@akademiska.se
Karin Salomonsson Wohlin, tf enhetschef Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård, 018-611 34 83, e-post: karin.salomonsson.wohlin@lul.se

 

FAKTA: Levnadsvanor fokus för hälsofrämjande sjukvård

• Sedan november 2011 finns Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen). Här ingår tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
• Syftet med riktlinjerna är att lyfta fram evidensbaserade metoder för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. De ger rekommendationer om vuxna och i vissa fall särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation.
• Inom Landstinget i Uppsala län utbildas hälso- och sjukvårdspersonal regelbundet i frågor som rör bemötande och hur man fångar in patienter med riskfyllda levnadsvanor. Den 12 maj anordnades en Levnadsvanedag på Akademiska i syfte att stimulera det sjukdomsförebyggande arbetet och få en mer jämlik vård. 
  Råd och stöd till patienter med riskfyllda levnadsvanor är evidensbaserade, till exempel Fysisk aktivitet på recept, FaR, och rökavvänjning.

FAKTA: Rökstopp i samband med operation

• Akademiska sjukhuset införde rökstopp inför vissa ortopediska ingrepp 2009. Sedan 2013 omfattas alla planerade operationer vid sjukhuset. 
• Rökning före och efter operation kan ge allvarliga problem och påverka resultatet. Det beror på att kroppens vävnader får syrebrist orsakad av framförallt kolmonoxid och nikotin. Kolmonoxid blockerar de röda blodkropparnas möjlighet att ta upp syre i kroppen medan nikotin gör att blodkärlen drar ihop sig vilket försvårar sårläkningen. 
• Rökstopp före och efter operation ger bättre läkning samt minskar risken för sårinfektioner och problem med hjärta, lungor och kärl. Vid akuta operationer kan även ett kortare uppehåll ha effekt. Men det är totalt rökstopp som gäller, inte att minska antalet cigaretter.