Nybildad Oslerförening har uppstart på Akademiska

– Eftersom Oslers sjukdom är så ovanlig (i Sverige har cirka tusen personer diagnosen) är det oerhört viktigt att personal med olika kompentenser samarbetar med diagnostisering, behandling och uppföljning, säger Adnan Lidian, överläkare på öron-näs- och halskliniken på Akademiska sjukhuset.
Inom Oslercentrum på Akademiska arbetar specialister inom bland annat öron-näs och hals sjukdomar, mag-tarmsjukdomar, lung- och blodsjukdomar, röntgen och klinisk genetik strukturerat med möten en gång i månaden då man diskuterar patientfall.
Oslers sjukdom, även kallad Hereditär hemorragisk telangiektasi (HHT)räknas som en sällsynt diagnos vilket i Sverige betyder att färre än 100 personer per en miljon invånare har sjukdomen. Kännetecknande är att små blodkärl utvidgas och brister, så kallade telangiektasier, framförallt i hud, slemhinnor och inre organ vilket ger återkommande blödningar och nedsatt blodvärde. Blödningarna kan variera från små till livshotande.
Sjukdomen är i hög grad ärftlig. Sannolikheten att en förälder som har Oslers sjukdom ska föra den vidare till sina barn är 50 procent. För en säker diagnos ska minst tre av följande kriterier vara uppfyllda: ärftlighet (sjukdomen finns i släkten), återkommande näsblödningar, telangiektasier i hud och slemhinnor eller arteriovenösa missbildningar, AVM, i inre organ.
– Sjukdomen är svårbehandlad eftersom det hela tiden bildas nya, svaga småkärl. Behandlingen syftar till att minska blödningar samt att förebygga och behandla blodbrist. De som utreds och får en diagnos på Akademiska erbjuds genetisk vägledning och får då träffa en klinisk genetiker som är specialist på nedärvda sjukdomar, säger Adnan Lidian.
Det mest besvärande för patienten är näsblödningar som gör att näsan nästan alltid är mer eller mindre tilltäppt. Detta kräver många, täta akuta besök på öron-, näs- och halsklinik.
I början kan etsning eller enkel tamponad stoppa blödningar. Laseroperationer kan upprepas i förebyggande syfte. Ibland kan delhudstranplantat ge en mer långvarig effekt men operationen är svår att upprepa. Embolisering, en radiologisk metod för att täppa till blodkärl, används vid svårare näsblödningar.
Mer information:
Adnan Lidian, överläkare öron-, näs- halskliniken på Akademiska sjukhuset, 018-611 53 73 eller e-post: adnan.lidian@akademiska.se
FAKTA: Oslercentrum på Akademiska sjukhuset
* Samarbetsgrupp av specialistläkare som träffas regelbundet och planerar utredning och behandling av patienter. I gruppen ingår specialister inom öron-näs-hals, mag-tarmsjukdomar, lungsjukdomar, blodsjukdomar, röntgen och klinisk genetik.
* Tillhör organisatoriskt Centrum för sällsynta diagnoser, CSD, Uppsala-Örebroregionen.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder



Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum