Nybildad Oslerförening har uppstart på Akademiska
14.6.2016 13:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Eftersom Oslers sjukdom är så ovanlig (i Sverige har cirka tusen personer diagnosen) är det oerhört viktigt att personal med olika kompentenser samarbetar med diagnostisering, behandling och uppföljning, säger Adnan Lidian, överläkare på öron-näs- och halskliniken på Akademiska sjukhuset.
Inom Oslercentrum på Akademiska arbetar specialister inom bland annat öron-näs och hals sjukdomar, mag-tarmsjukdomar, lung- och blodsjukdomar, röntgen och klinisk genetik strukturerat med möten en gång i månaden då man diskuterar patientfall.
Oslers sjukdom, även kallad Hereditär hemorragisk telangiektasi (HHT)räknas som en sällsynt diagnos vilket i Sverige betyder att färre än 100 personer per en miljon invånare har sjukdomen. Kännetecknande är att små blodkärl utvidgas och brister, så kallade telangiektasier, framförallt i hud, slemhinnor och inre organ vilket ger återkommande blödningar och nedsatt blodvärde. Blödningarna kan variera från små till livshotande.
Sjukdomen är i hög grad ärftlig. Sannolikheten att en förälder som har Oslers sjukdom ska föra den vidare till sina barn är 50 procent. För en säker diagnos ska minst tre av följande kriterier vara uppfyllda: ärftlighet (sjukdomen finns i släkten), återkommande näsblödningar, telangiektasier i hud och slemhinnor eller arteriovenösa missbildningar, AVM, i inre organ.
– Sjukdomen är svårbehandlad eftersom det hela tiden bildas nya, svaga småkärl. Behandlingen syftar till att minska blödningar samt att förebygga och behandla blodbrist. De som utreds och får en diagnos på Akademiska erbjuds genetisk vägledning och får då träffa en klinisk genetiker som är specialist på nedärvda sjukdomar, säger Adnan Lidian.
Det mest besvärande för patienten är näsblödningar som gör att näsan nästan alltid är mer eller mindre tilltäppt. Detta kräver många, täta akuta besök på öron-, näs- och halsklinik.
I början kan etsning eller enkel tamponad stoppa blödningar. Laseroperationer kan upprepas i förebyggande syfte. Ibland kan delhudstranplantat ge en mer långvarig effekt men operationen är svår att upprepa. Embolisering, en radiologisk metod för att täppa till blodkärl, används vid svårare näsblödningar.
Mer information:
Adnan Lidian, överläkare öron-, näs- halskliniken på Akademiska sjukhuset, 018-611 53 73 eller e-post: adnan.lidian@akademiska.se
FAKTA: Oslercentrum på Akademiska sjukhuset
* Samarbetsgrupp av specialistläkare som träffas regelbundet och planerar utredning och behandling av patienter. I gruppen ingår specialister inom öron-näs-hals, mag-tarmsjukdomar, lungsjukdomar, blodsjukdomar, röntgen och klinisk genetik.
* Tillhör organisatoriskt Centrum för sällsynta diagnoser, CSD, Uppsala-Örebroregionen.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder



Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
