Kvinnors hälsa efter bröstcancer fokus för nationell studie

– I dag saknas kunskap om hur kvinnor som opererat bort sitt eller sina bröst på grund av bröstcancer eller risk för bröstcancer mår på lång sikt. Vi vill studera hur de upplever sin livskvalitet och sitt allmänna hälsotillstånd. Vi vill ta reda på om livskvalitet och hälsotillståndet påverkas av om de genomgått en återuppbyggnad av bröstet eller inte. Ett viktigt syfte är också att se om återuppbyggnaden av brösten påverkar kvinnornas fortsatta vårdbehov och chanser att komma tillbaka i arbete, säger Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Cirka 9 000 får diagnos varje år. Den mest förekommande bröstrekonstruktionen görs med implantat, men rekonstruktion kan också ske med egen vävnad från exempelvis buken eller ryggen. I en del fall återskapas bröstet i direkt anslutning till canceroperationen, men det är vanligare att detta sker vid en separat operation vid ett senare tillfälle.

Målgruppen för den nya studien, SweBRO, är cirka 9 000 kvinnor runtom i landet. Gemensamt för kvinnorna är att de haft en bröstcancerdiagnos eller opererat bort minst ett bröst under något av åren 2000, 2005 eller 2010. Även kvinnor med ärftlighet för bröstcancer omfattas eftersom de ofta rekommenderas att ta bort båda brösten i förebyggande syfte.

Samtliga personer som ingår i studien får ett informationsbrev där de inbjuds att delta genom att besvara en enkät på webben eller brevledes. I en senare del av studien kommer hälsoekonomi, till exempel vårdbehov och återgång till arbete att kunna studeras relaterat till olika operationsmetoder.

Studien genomförs i samverkan med Regionalt Cancer Centrum (RCC) Uppsala-Örebro och den nationella svenska bröstcancergruppen (SweBCG). I studiens arbetsgrupp finns representanter från samtliga sjukvårdsregioner.

FAKTA: Bröstrekonstruktion vid bröstcancer
* Görs vanligen med implantat, alternativt med egen vävnad.
* Görs antingen i direkt anslutning till bröstcancerkirurgi eller efter en tid.
* Statistik saknas nationellt för hur många kvinnor som gör en bröstrekonstruktion i ett senare skede. För de som gör rekonstruktionen direkt efter operation är de regionala skillnaderna stora: I Stockholmsregionen rör det sig om cirka en femtedel, i landet i övrigt mindre än 10 procent.
* Uppdatering av det Nationella vårdprogrammets riktlinjer för bröstrekonstruktion är på gång. I framtagandet medverkar bl.a. specialister inom bröstcancerkirurgi och plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.
* På Akademiska har bröstcancerkirurger och plastikkirurger sedan en tid ett tätare samarbete och gör numera ett stort antal bröstrekonstruktioner med egen vävnad, så kallade DIEP-lambåer.

Mer information:
Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi på Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för studien SweBRO, e-post: maria.rydevik.mani@akademiska.se, tfn: 0738-670475