Reningsverk på Akademiska ska minska antibiotikaresistens

Globalt står sjukvården för en mindre del av de totala läkemedelsutsläppen, men även låga koncentrationer av antibiotika i vattenmiljöer räcker för att bakterier ska utveckla resistens. Dessutom kan antibiotikaresistens bildas redan på sjukhus.

– Koncentrationen är högst inom sjukvården, mycket beroende på att vi ofta måste använda antibiotika som slår ut många olika bakterier. För att minska uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier krävs en helhetssyn. Det är viktigt att se om avloppsrening vid ”källan” kan bidra till en minskning av spridningen, inte bara ut i miljön men även i det långa loppet till människor och djur, säger Björn Olsen, säger professor och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset.

Han ser också hälsoekonomiska vinster med avloppsrening på sjukhus. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar står antibiotikaresistens för en merkostnad på 160 miljoner per år inom vården då fler patienter måste vårdas i enkelrum, isoleras och vårdtiderna blir längre.

– Även om vi kortsiktigt inte ser direkta effekter för enskilda patienter måste vi höja blicken bortom sjukhusets väggar och tänka långsiktigt. Inom modern sjukvård är miljöansvar en viktig del och här kan Akademiska sjukhuset gå i bräschen, framhåller han.

Beslutet om avloppsreningssatsningen togs av landstingsfullmäktige i juni 2014 och ingår i den landstingsövergripande miljöplanen för perioden 2015-2018. Förebilden är Herlevs sjukhus i Köpenhamn där beräkningar visat att stadens sjukhus stod för 25 procent av de totala utsläppen av antibiotikaresistenta bakterier. Här har man nu ett fullskaligt eget reningsverk.

Den teknik som ska användas bygger på användning av ozon, en gas som bildas naturligt i atmosfären och bidrar till att rena luften på marknivå.Ozonet oxiderar föroreningar mycket snabbt och bryter oftast ner dessa till koldioxid och vatten.

Till en början kommer prover tas från sjukhusets avloppsvatten och analyseras på Svenska Miljöinstitutet IVL Läkemedelsrester kommer att analyseras före och efter ozonbehandling av vattenproverna. Om metoden visar sig kostnadseffektiv för att rena vatten från antibiotika räknar Akademiska sjukhuset med att om cirka ett år installera en pilotanläggning på infektionskliniken för att se om tekniken fungerar i praktiken. Därefter tas beslut om att installera ett eget reningsverk.

– Miljö är en högprioriterad fråga för Akademiska och landstinget. Vi arbetar på bred front för att minska användningen av miljöskadliga läkemedel. Ett exempel är att förskrivningen i länet av läkemedel som innehåller diklofenak, den aktiva substansen i smärtstillande och febernedsättande preparat som Voltaren mer än halverades mellan åren 2010 och 2014, säger Therese Olsen, miljöchef på Akademiska sjukhuset och ansvarig för läkemedelspåverkan på miljön inom landstinget.

Avloppsreningsprojektet drivs av miljöenheten på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare knutna till institutionerna för medicinska vetenskaper samt biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Mer information:
Björn Olsen, professor och infektionsläkare, 070-238 49 44
Therese Olsen, miljöchef Akademiska sjukhuset och projektledare, 018-611 31 47
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Spridning av antibiotika och multiresistenta bakterier

 * En stor del av antibiotikan vi äter går rakt igenom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Rester finns i rötslam och gödseltankar, men också i avlopp från sjukhus.
* Både bakterier och antibiotika är farligast när de når naturen, till exempel åar och andra vattendrag.
* I naturen kan multiresistenta bakterier, förutom att döda bakterier utan resistens, plockas upp av exempelvis jordbakterier och flytta över till andra arter, till sjukdomsbärande bakterier som är farliga för människor. På sikt ökar då antalet multiresistenta bakterier som inte går att behandla med antibiotika.