Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor

Nästan två miljoner hjärnceller dör varje minut vid en omfattande hjärninfarkt. Därför finns sedan flera år tillbaka Rädda hjärnan på Akademiska sjukhuset, en vårdkedja som tar patienten med misstänkt stroke med ambulans till sjukhus för diagnostik och behandling. Tack vare informationsinsatser till allmänheten, utbildning av personal och medicinska framsteg har vårdkedjan blivit allt effektivare och allt fler patienter kan räddas till ett liv utan svåra funktionsnedsättningar.

Kraven på snabba provsvar för att bedöma blödningsbenägenheten inför propplösande behandling har också ökat på senare år. Bakgrunden till det nya snabbspåret för Rädda hjärnan-prover var att neurologkliniken önskade snabbare svar på de koagulationsrelaterade proverna PK, APT-tid och trombocyter vid misstänkt stroke inför beslut om propplösande behandling vid ischemisk stroke bekräftad med hjälp av datortomografi av hjärnan. Även strokepatienter utan blödning med tillräckligt lågt PK-värde trots pågående behandling med Waran, en typ av antikoagulantia, kunde komma ifråga för propplösande behandling.

- Att omedelbart omhänderta och analysera alla koagulationsrelaterade blodprover som vi får in på laboratoriet är ett nästintill omöjligt uppdrag. Därför blev vi tvungna att tänka nytt. Lösningen blev snabbspåret för de akuta blodproverna i Rädda hjärnan. Snabbspåret är unikt i sitt slag och svarstiderna för dessa prover har kortats avsevärt, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, som medverkat i att skapa snabbspåret för Rädda hjärnan-prover.

Personal från flera olika specialiteter och yrkesgrupper på sjukhuset har varit engagerade, alltifrån sjuksköterskor och läkare till biomedicinska analytiker och laboratorieingenjörer.

Att flödesoptimeringsprojektet blivit så framgångsrikt beror på att det tidigt förankrades på sektionschefsnivå och därifrån på avdelningschefsnivå och processansvarignivå. Informationen om projektet kunde snabbt spridas på de involverade enheterna.

- Många i vår personal är starkt engagerade i att snabbspåret ska fungera oavsett veckodag eller tid på dygnet, säger Karin Fugmann, sektionschef inom klinisk kemi och farmakologi.

Snabbspåret för Rädda hjärnan-prover är resultatet av ett flödesoptimeringsprojekt i samarbete mellan akutmottagningen, neurologkliniken och Akademiska laboratoriet. Snabbspåret för Rädda hjärnan-prover är idag i skarp drift dygnet runt, året runt.

För mer information:

Karin Fugmann, sektionschef, klinisk kemi och farmakologi, telefon 018-611 42 10
Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi; telefon 018-611 42 02
Elisabeth Tysk, presschef, telefon 018-611 96 11