Multiprofessionellt team ger ansiktsförlamade bättre vård
1.12.2014 09:53:00 CET | Akademiska sjukhuset | Nyheter

– Att experter inom olika områden; plastikkirurger, öron-näsa-halsläkare och fysioterapeuter, kopplas in samtidigt och arbetar i team, innebär ökad trygghet för patienterna och mer likvärdiga bedömningar, säger Andrés Rodriguez, plastikkirurg och ansvarig för Facialismottagningen.
Målgruppen är i första hand patienter med olika resttillstånd efter plötslig ansiktsförlamning, så kallad Bells pares. Andra orsaker till ansiktsförlamning är medfödd funktionsnedsättning, infektioner, tumörer och trauman.
– Experterna i teamet har olika infallsvinklar och kan snabbare erbjuda en mer omfattande plan för behandling och rehabilitering. Att samla kompetensen på detta sätt är ovanligt och även utländska patienter remitteras hit. Det är oerhört viktigt att ha en god funktion i ansiktet, inte bara för att kunna äta, utan också för att kunna visa känslor, framhåller Andrés Rodriguez.
En av patienterna som fått hjälp är Anna Skarin. Hon drabbades av plötslig ansiktsförlamning för snart sju år sedan i slutet av en tvillinggraviditet.
– Plötsligt en morgon kändes det konstigt i munnen när jag åt frukost. När jag tittade mig i spegeln så hängde ena mungipan, berättar Anna Skarin.
Via specialistmödravården, som hon haft kontakt med under graviditeten på grund av havandeskapsförgiftning, slussades Anna till en sjukgymnast specialiserad på rehabilitering vid plötslig ansiktsförlamning. Hon fick träningsinstruktioner, bland annat ansiktsmassage för att värma upp kinden så att musklerna slappnar av och inte stelnar men även stretchningsövningar för att stärka muskulaturen. Två år efter förlamningen startade behandling med botox, med fyra-fem månaders intervall. Behandlingen blockerar musklernas aktivitet och minskar oönskade medrörelser, bland annat att mungipan och kinden ofrivilligt drar ihop sig när hon blundar.
– Man vet inte exakt vad som orsakar Bells pares men en hypotes är latent herpesvirus som återaktiverats. Fler kvinnor än män verkar drabbas av ofullständig läkning och de sista tre månaderna av graviditeten innebär ökad risk. Många patienter tror att de fått stroke, men en viktig skillnad är att pannan är opåverkad vid stroke vilket gör att patienterna då kan rynka på pannan. Däremot får patienterna en svaghet i mungipan. Vid Bells pares att hela ansiktshalvan drabbad, säger Lars Jonsson, öron-näsa-hals-kirurg.
För 70 procent av patienterna med Bells pares går förlamningen tillbaka inom cirka två månader, men fem till tio procent får kraftigare resttillstånd. Oproportionerligt många gravida verkar få svårare ansiktsförlamningar som inte helt går tillbaka. Kirurger knutna till mottagningen planerar nu att inleda forskningsstudier om orsakerna.
Behandlingen vid handikappande förlamning (resttillstånd) är förutom sjukgymnastik, botox och eventuellt plastikkirurgi, då man i vissa fall transplanterar muskler, nerver och kärl från till exempel låret till ansiktet där de sys ihop igen.
– De senaste åren har vi rekonstruerat nerver på flera patienter som haft tumörer i öronspottkörteln eller skallbasen, då man ofta måste offra ansiktsnerven för att operera bort tumören. Det händer att vi måste dra om nerver och patienten får då lära sig att bita för att le. Det kräver intensiv träning, och ju yngre man är desto lättare att lära om vilket beror på hjärnans omformbarhet, förklarar Andrés Rodriguez.
Alla patienter får träffa en fysioterapeut (sjukgymnast) och lära sig träna rätt för att få en bättre funktion och minska besvären av felaktig nervåterväxt, att ansiktsmusklerna ofrivilligt drar ihop sig. Flertalet kan träna själva hemma med uppföljning hos sjukhusets fysioterapeut. De som genomgått en plastikkirurgisk operation kan dock behöva specialträning på Akademiska.
Bildtext:
Plastikkirurgen Andrés Rodriguez injicerar botox på Anna Skarin, som drabbades av plötslig ansiktsförlamning i slutet av en tvillinggraviditet. Syftet med behandlingen är att minska besvär av bland annat att ena mungipan ofrivilligt drar ihop sig när hon blundar.
Mer information:
Andrés Rodriguez Lorenzo, plastikkirurg, 018-611 11 57
Lars Jonsson, öron-näsa-hals-kirurg, 018-611 53 78
Camilla Ekwall, sjukgymnast, 073-78 10 313
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
FAKTA: Olika former av ansiktsförlamning
- Man skiljer på perifer och central ansiktsförlamning, där orsaken till den perifera i 70 procent av fallen är okänd (Bells pares).
- Vid perifer ansiktsförlamning sitter skadan på samma sida av huvudet som förlamningen. Orsaken kan vara en infektion, exempelvis virus (bältros eller andra herpesvirus).
- Vid stroke är skadan central och sitter på motsatt sida i förhållande till förlamningen. Patienterna kan rynka pannan/lyfta på ögonbrynen tack vare att den skadade ansiktsnerven kompenseras av nerven på andra ansiktshalvan.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

