Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid öcellstransplantation

– Vi är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en patient transplanterats och mår bra, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Behandlingen ges inom ramen för en klinisk säkerhetsstudie som pågår fram till 2016. Totalt räknar man med att inkludera åtta patienter i åldern 18-70 som inte når målen med sin insulinbehandling. Dock har de inte så svåra komplikationer att de behöver traditionell ö-cellstransplantation.

Sedan den första ö-cellstransplantationen genomfördes 2001 har närmare 50 transplantationer genomförts på Akademiska sjukhuset (10-15 per år), som gjort flest i Sverige. Resultaten har successivt förbättrats och i dag slipper flertalet patienter ta insulin redan efter första transplantationen.

Den nya metoden innebär att man kapslar in cellerna i en dosa där de försörjs med syre genom en inbyggd syrgastank för att undvika celldöd.

– Syftet är att patienterna ska slippa livslång behandling med immundämpande läkemedel som kan öka risken för njursvikt och vissa cancerformer samt göra patienten mer infektionskänslig. Om resultaten utfaller väl kan många fler med typ 1-diabetes erbjudas transplantation som behandling eftersom vi slipper ta hänsyn till skadliga effekter av immundämpande läkemedel. En stor fördel med upplägget är att det öppnar möjligheter för framtida transplantation av även insulinproducerande celler framtagna från stamceller, säger Per-Ola Carlsson.

De insulinproducerande betacellerna som transplanteras, så kallade Langerhanska öar, tas från bukspottkörteln hos avlidna donatorer och utvinns på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Både här och på Biomedicinskt centrum pågår flera studier på området. Bland annat görs försök att transplantera ö-celler tillsammans med andra celler för att skydda dem mot immunförsvaret och få ö-cellerna att trivas bättre i kroppen. Ett sätt är att klä öarna med endotelceller, en cell som normalt finns i blodkärlens väggar, eller med endotelstamceller som också förser vävnaden med tillväxtfaktorer. Dessa studier görs än så länge i laboratorium på möss.

Bildtext: Patienten får en dosa inopererad som innehåller ö-celler och en inbyggd syrgastank som förser cellerna med syre för att undvika celldöd. Var 24:e timme fyller patienten själv på med syrgas genom en injektion.

Mer information:
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, 018-471 44 25 eller 070-272 11 67

 
FAKTA: Inkapsling av ö-celler med syrgastank
* En liten dosa med ett ytskick i teflon opereras in under patientens hud (i underhudsfettet).
* I mitten av dosan finns en syrgastank som fylls på av patienten ungefär en gång per dygn. Syrgasen tillförs via injektionsport under huden
* På båda sidor om syrgastanken finns ett lager av Langerhanska öar med insulinproducerande betaceller.
* Syftet med inkapslingen är undvika att betacellerna angrips av immunsystemet, medan syrgastanken behövs för att förhindra att cellerna dör av syrebrist då inkapslingen samtidigt förhindrar blodkärlsinväxt i vävnaden.