Akademiska först med elektrisk stimulering vid Hortons huvudvärk

– SPG-stimulering innebär att man sätter in ett implantat med elektroder som patienterna aktiverar själva vid svår smärta. Den elektriska stimuleringen bryter en ond cirkel av nervsignaler som orsakar huvudvärksattacken. Ingreppet är inte förenat med några allvarliga risker. Patienten är inneliggande 2-3 dygn och effekten fås ofta redan efter en månad, säger Hans Ericson, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

I Europa har 120 patienter med Hortons huvudvärk opererats hittills, flertalet i Danmark vars nationella huvudvärkscentrum varit ledande i den europeiska studie som visade att två tredjedelar svarade positivt på behandlingen. Hos nästan hälften minskade attackerna från 14 till två per vecka och hos andra minskade intensiteten i varje attack med mer än 50 procent. Samma effekt sågs även vid uppföljning 18 månader efter operationen.

Akademiska sjukhuset har nu, som enda center i Sverige, tagit upp denna behandling och kommer tillsammans med andra europeiska centra att fortsätta utvärdera metoden.
 
Den exakta orsaken till Hortons huvudvärk är ännu okänd, men likheter finns med andra huvudvärkstillstånd som migrän. Smärtan, som är oerhört intensiv och skärande, kommer i attacker som varar från 15 minuter upp till flera timmar. Hos de flesta kommer attackerna under perioder som varar någon vecka upp till många månader, med mellanliggande perioder av smärtfrihet. Vissa har emellertid en kronisk form där attackerna förekommer mer än 11 månader per år. Smärtan brukar jämställas med ett svårt njurstensanfall eller förlossning, och självmordstankar finns hos en femtedel av patienterna.

– Vi vet inte exakt vad som händer under anfallen, men man har sett att blodkärlen i hjärnhinnorna vidgas och att huvudvärksattackerna kan brytas av kärlsammandragande läkemedel, säger Hans Ericson.

Vidgningen orsakas av att nervtrådar från en ansamling av nervceller, Ganglion Sphenopalatina, frisätter inflammationsframkallande molekyler vid blodkärlen. Samma molekyler aktiverar smärtreceptorer i hjärnhinnorna och via nervbanor i hjärnan skapas upplevelsen av den intensiva smärtan. Samtidigt aktiveras det autonoma nervsystemet vilket leder till att man ofta får tårflöde i det smärtande ögat, nedfallet ögonlock och andra symptom som till exempel rinnsnuva.

– Om man lägger en svag högfrekvent växelström över Ganglion Sphenopalatina, så kallad SPG-stimulering, bryts aktiviteten i nervcellerna och huvudvärken avtar. Intressant är att man kan provocera en attack om man istället använder en lågfrekvent ström, säger Hans Ericson, och fortsätter:

– Hortons är en dold sjukdom, som det pratas väldigt lite om. Många med återkommande kronisk huvudvärk ger nästan upp. Därför känns det positivt att nu kunna erbjuda alternativ.

På sikt finns även en förhoppning om att SPG-stimulering kan användas mot kronisk migrän där det för närvarande pågår studier.

Även om kostnaden initialt är hög, varje implantat kostar cirka 300 000 kronor, menar han att samhället får igen pengarna på några års sikt tack vare lägre läkemedelskostnader,  mindre behov av akut sjukvård, inläggningar och rehabilitering samt färre sjukskrivningar.

Mer information:
Hans Ericson, neurokirurg, 018- 611 52 71 eller 0767-219143
Mikael Magnusson, övertandläkare inom käkkirurgen, 018-611 64 64
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Elektrisk nervstimulering (SPG-stimulering)
* Ett implantat skruvas till benet under slemhinnan i munnen ovanför överkäkens visdomständer. Det består av en mottagare och en antenn som når in till en ansamling av nervceller, Ganglion Sphenopalatina, som via signalsubstanser vidgar hjärnhinnornas blodkärl, aktiverar smärtreceptorer i hjärnhinnorna och aktiverar tårkörtlar samt körtlar i näsan..
* När implantatet aktiveras av patienten bryts nervstimuleringen och patientens smärta minskar.

FAKTA: Hortons huvudvärk
* Drabbar cirka en på tusen personer i Sverige. Är vanligare bland män. Flertalet får de första symtomen i 20-40 årsåldern.
* Attackerna kommer plötsligt, med mycket intensiv, pulserande värk bakom/runt ena ögat. Många med diagnosen har dessutom besvär av täppt näsa, svullet och hängande ögonlock samt svettningar i panna/ansikte. Även rodnande ögonvita och rinnande ögon/ näsa förekommer.
* Ofta kommer anfallen samma tid på dygnet, vanligtvis på natten, och pågår mellan 15 minuter och tre timmar. Därefter försvinner värken plötsligt. Det är också vanligt att man får anfallen en viss period varje år, till exempel vår eller höst. Utlösande faktorer kan vara stress eller små mängder alkohol.
* Värken kan förebyggas med olika receptbelagda mediciner.  Vid attacker kan man använda nässprej eller sprutor, som verkar inom en kvart, men behandlingen hjälper inte alla patienter. Många med Hortons tvingas söka sjukvård akut för att få akut smärtlindring med narkotikaklassade preparat som morfin.