Barn med Downs syndrom och autism ska få bättre stöd

– Många barn med Downs syndrom och autism är otillräckligt utredda och saknar diagnos. Vårt syfte är att erbjuda familjerna utredning och handledning, och att barn och ungdomar ska få rätt pedagogik i skolan, kommunikationsstöd i form av exempelvis bilder och surfplatta, men även läkemedelsbehandling för att underlätta vardagen, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset och ansvarig för utvecklingsprojektet.
Downs syndrom är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till psykisk utvecklingsstörning. Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med Downs syndrom har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.
– Länge ansågs att barn med Downs syndrom inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. De senaste åren har man uppskattat att 5-10 procent av dessa barn har autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort. Men vår forskning tyder på att det är betydligt vanligare, säger Ulrika Wester Oxelgren.
Härom året ledde hon studien ”ADHD och autism vid Downs syndrom” i samarbete med forskare i övriga nordiska länder och Storbritannien. I Uppsala deltog drygt 40 barn i åldrarna 5-18 år. Resultaten ska inom kort publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Förutom kopplingen till ADHD och autism undersökte forskarna hur instrument som används för att ställa diagnos fungerar för denna grupp. Samtliga som deltog och fick diagnosen autism har nu erbjudits uppföljning i det nya projektet.
– Både inom diagnostik och pedagogik har utvecklingen varit revolutionerande de senaste 10-15 åren. Det är viktigt att skilja på vad som är vad. I dag finns så mycket man kan göra och ju tidigare barnen diagnostiseras desto bättre. Förhoppningen är att fler barn ska erbjudas en bättre anpassad pedagogik och rätt hjälpmedel, med målet att nå en förbättring både när det gäller inlärning och kompiskontakter, avrundar Ulrika Wester Oxelgren.
Utvecklingsprojektet finansieras av Allmänna arvsfonden och drivs i samarbete med Svenska Downföreningen. I projektgruppen ingår läkare. psykolog, specialpedagog, logoped, sjukgymnast och fritidspedagog som alla till vardags arbetar med barnen inom habiliteringen. Uppstart sker i början av november och till våren görs en utvärdering av effekterna av olika insatser.
Mer information:
Ulrika Wester Oxelgren, överläkare inom barnneurologi och habilitering på Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, 018-611 68 39
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21
Bildtext:
– Mycket föll på plats när Sofia utreddes och fick sin diagnos. Vi hade ju misstankar om att hon var autistisk innan, men nu kan hon få bättre stöd i skolan. Hon tycker mycket om att arbeta med/titta på bilder i sin surfplatta, säger Christer Olofsson, pappa till 19-åriga Sofia, som deltar i utvecklingsprojektet och tidigare var med i studien ADHD och autism vid Downs syndrom.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
FAKTA: Studie om effekten av insatser vid Downs syndrom och autism
* Riktar sig till barn i åldrarna 6-19 år bosatta i Uppsala län som har Downs syndrom och diagnostiserat autismspektrumtillstånd.
* Förutom ett utbildningspaket till familjerna och personal i förskola/skola, ingår hjälpmedel för kommunikation (bildstöd), förslag på fritidsaktiviteter, föräldra- och syskonstöd och vid behov läkemedelsbehandling.
* Under november-december 2014 arrangeras utbildningspass och workshops med läkare, psykolog, logoped, specialpedagog, sjukgymnast, fritidspedagog. Forskarna träffar även berörda familjer/barn individuellt.
* Insatser introduceras under tre månader (januari-mars 2015)
* Utvärdering av olika insatser görs i april 2015.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
FAKTA: Downs syndrom
* Den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till psykisk utvecklingsstörning.
* Barn som föds med Downs syndrom har en extra kromosom (21) vilket innebär att gener på denna kromosom förekommer i en extra uppsättning.
* Utvecklingsstörningen kan variera mellan lindrig till svår. Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas.
* Barnen går oftast i särskola. Som vuxna behöver de samhällets stöd och klarar sällan ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

