Läkemedelsavgivande stentar inte skadliga men nyttan är begränsad

Patienter som har behandlats med de nyare typerna av läkemedelsavgivande stentar i kranskärlen löper inte större risk att dö jämfört med patienter som fått en vanlig stent. Däremot är nyttan begränsad, och det finns en liten ökad risk för blodpropp. Det visar en ny långtidsuppföljning av det svenska coronarangiografi- och angioplastikregistret (SCAAR), som forskare från Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) presenterar vid den europeiska kardiologkongressen i Wien på söndagen.

SCAAR är ett nationellt kvalitetsregister som registrerar alla ballongvidgningsingrepp i Sverige, och studien är den största i världen i sitt slag. Nu presenterar forskargruppen från UCR resultatet från fyra års uppföljning från registret.

– Detta är en unik redogörelse av långtidseffekterna av läkemedelsavgivande stentar, där vi har följt upp samtliga 35 000 patienter i Sverige som har behandlats med stent under tidsperioden 2003-2006, berättar Stefan James, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

– Trots att dessa nya stentar i viss mån förefaller öka risken för akut blodproppsbildning som kan leda till hjärtinfarkt resulterar detta inte i någon ökad risk för dödlighet på lång sikt. Detta är glädjande resultat, framför allt för alla miljontals patienter som redan har dessa stent inopererade. Risken för återförträngning i kärlen och behovet av nya kranskärlsingrepp är lägre med dessa stentar, men skillnaden är endast cirka fyra procent, säger han.

Forskarnas uppfattning är därför att läkemedelsbelagda stentar inte kan anses vara skadliga, men att de ska användas med försiktighet med hänsyn till risken för återförträngning, samt patientens möjlighet att tolerera behandling med blodproppshämmande medicin under lång tid.

Ballongvidgning med inläggande av stent är idag en vanlig och effektiv behandling av kranskärlsförträngningar hos patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp. Stentinläggning förbättrar resultatet av ballongvidgning samtidigt som risken för återförträngning i den behandlade förträngningen minskar.

(See attached file: Presentation av SCAAR-studien, 2 sept 2007.doc)


Mer information
Stefan James
Docent och överläkare
stefan.James@akademiska.se
0705-94 44 04

Bo Lagerqvist
Överläkare
Bo.Lagerqvist@ucr.uu.se
070-543 21 62

Lars Wallentin
Professor
Lars.Wallentin@ucr.uu.se

Anita Öström
Assistent, UCR
018-6119504

Forskarna bakom studien är verksamma vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR. Dr Bo Lagerqvist, docent Stefan James och professor Lars Wallentin är överläkare vid Akademiska sjukhuset Uppsala. Dr Ulf Stenestrand är överläkare vid Hjärtcentrum Universitetssjukhuset i Linköping. Johan Lindbäck är statistiker vid UCR. Dr Tage Nilsson är överläkare vid Länssjukhuset i Karlstad och docent Jörg Carlsson ör överläkare vid länssjukhuset i Kalmar.


Pressrelease, Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR
Embargo till kl 16.30 CET söndag den 2 september 2007

Långtidsuppföljning av ytterligare svenska registerdata visar inte längre ökad dödlighet med läkemedelsavgivande stent i kranskärlen, men nyttan är begränsad och ökad risk för blodpropp kvarstår.

“Long term outcome with drug eluting stents vs. bare metal stents in Sweden
– one additional year of follow-up”
av Stefan James, Jörg Carlsson, Johan Lindbäck, Tage Nilsson, Ulf Stenestrand, Lars Wallentin och Bo Lagerqvist, för SCAAR:s styrgrupp
Presentation European Congress of Cardiology 2 september kl 16.30 CET, 2007.

Fyra års uppföljning samt utökning av patientmaterialet i det svenska coronarangiografi och angioplastikregistret (SCAAR) påvisar inte längre någon ökad dödlighet hos patienter som behandlats med en läkemedelsavgivande stent i kranskärlen jämfört med patienter som fått en icke läkemedelsavgivande stent.

Behandling med läkemedelsavgivande stent var efter det första halvåret förenad med en ökad risk för död och återintagning på sjukhus på grund av hjärtinfarkt, men det kompenserades av en gynnsam effekt med lägre risk för sådana händelser under det första halvåret. Den tidigare påvisade riskökningen med dessa stentar sågs enbart under de första åren efter att de infördes i behandlingen. Hos patienter som fått dem inlagda under senare tid kan denna risk inte påvisas.

Trots att risken för död eller hjärtinfarkt inte är förhöjd är läkemedelsavgivande stentar förenade med en låg men kontinuerlig risk för akut blodproppsbildning på 0,5 % årligen, vilket förklarar den något ökade risken för sena hjärtinfarkter. Detta medför ett behov av blodproppshämmande medicin under längre tid efter inläggning av dessa stentar. Risken för återförträngning i det behandlade kärlet minskade cirka 4 % (4 färre fall av återförträngning som gett upphov till symptom på 100 behandlade patienter) jämfört med icke läkemedelsavgivande stentar.

”Detta är en unik redogörelse av långtidseffekterna av läkemedelsavgivande stent av ett komplett material där samtliga patienter som behandlats med stent i Sverige under tidsperioden 2003-2006 följts upp. Trots att dessa nya stentar förefaller öka risken för akut blodproppsbildning som kan leda till hjärtinfarkt, resulterar detta inte i någon ökad risk för dödlighet på lång sikt. Risken för återförträngning i kärlen och behovet av nya kranskärlsingrepp är lägre med dessa stentar, men skillnaden är endast cirka 4%. Vår uppfattning är därför att läkemedelsbelagda stentar inte kan anses vara skadliga, men att de ska användas med hänsyn till risk för återförträngning samt patientens möjlighet att tolerera behandling med blodproppshämmande medicin under lång tid och den ökade kostnad som är förenad med denna behandling”, betonar forskarna vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).

Det svenska coronarangiografi- och angioplastikregistret (SCAAR) är ett kvalitetsregister som registrerar alla ballongvidgningsingrepp i Sverige. Registret drivs med medel från den svenska sjukvården och är helt oberoende av kommersiella intressen. Registreringen av ingreppen sker på de olika sjukhusen och informationen överförs sedan till Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) som står för den dagliga driften och den tekniska utvecklingen av registret.

I studien ingår samtliga 13 786 patienter som behandlats med läkemedelsavgivande stentar tillsammans med samtliga 21 480 patienter som behandlats enbart med stentar som inte är läkemedelsbehandlade under perioden 2003-2006.

Patienterna har följts upp mellan ett och fyra år med hjälp av information från Befolkningsregistret och från Patientregistret på Socialstyrelsen. Totalt registrerades
2 957 dödsfall och 4 160 återinläggningar på sjukhus på grund av hjärtinfarkt under studieperioden. Vid den statistiska analysen av dessa händelser tog man hänsyn till skillnader mellan de två patientgrupperna. Användningen av läkemedelsavgivande stentar varierade betydligt mellan de olika sjukhusen (från 1 % till 52 %) under studietiden. Detta var en av de viktigaste faktorerna vid valet av stenttyp.

Ballongvidgning med inläggande av stent är idag en vanlig och effektiv behandling av kranskärlsförträngningar hos patienter med hjärtinfarkt och kärlkramp. Stentinläggning förbättrar resultatet av ballongvidgning samtidigt som risken för återförträngning i den behandlade förträngningen minskar. Under de senaste 4-5 åren har stentar som beklätts med läkemedel ofta använts för att ytterligare minska risken för återförträngning och därmed behovet av nya kranskärlsingrepp. I Sverige har över 62 000 sådana stentar använts på cirka 35 000 patienter, men globalt har cirka 8 miljoner patienter behandlats på detta sätt.

De mest använda läkemedelsavgivande stentarna är Taxus express® and Taxus Liberté®, Boston Scientific inc med läkemedlet Paclitaxel och Cypher® and Cypher Select® - Cordis, Johnson &Johnson inc med läkemedlet Sirolimus.


Mer information:
Stefan James
Docent och överläkare
stefan.james@akademiska.se
0705-94 44 04

Bo Lagerqvist
Överläkare
bo.lagerqvist@ucr.uu.se
070-543 21 62

Lars Wallentin
Professor
lars.wallentin@ucr.uu.se

Anita Öström
Assistent
Uppsala kliniska forskningscentrum
751 85 Uppsala
018-6119504

Forskarna är verksamma vid Uppsala kliniska forskningscentrum. UCR.
Dr Bo Lagerqvist, docent Stefan James och professor Lars Wallentin är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Dr Ulf Stenestrand är överläkare vid Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping.
Johan Lindbäck är statistiker vid UCR.
Dr Tage Nilsson är överläkare vid Länssjukhuset i Karlstad.
Docent Jörg Carlsson är överläkare vid Länssjukhuset i Kalmar.