Akademiska sjukhuset

Nytt DNA-test underlättar diagnos vid utvecklingsstörning

Dela
Många barn med utvecklingsförsening saknar en diagnos. Numera kan man med en ny avancerad DNA-analys, som används på Akademiska sjukhuset, komma fram till en orsak hos 20 procent av dem.

- Att få en diagnos betyder oerhört mycket både för barnen själva, deras syskon och föräldrar. När ett barn inte fungerar normalt finns alltid en undran om varför. Många mammor frågar sig om de gjorde något under graviditeten som skadade barnet eller om risken är ökad att för dem att få fler barn med samma problem. Kan man med fosterdiagnostik visa att framtida barn är friska? Hur kommer det att gå för barnet på längre sikt. Diagnosen ger svar på alla dessa frågor, säger Göran Annerén, professor och överläkare i klinisk genetik vid Akademiska sjukhuset.

På Klinisk genetik, Akademiska sjukhuset görs DNA-baserade analyser med så kallad array-CGH-teknik rutinmässigt vid utvecklingsförsening och multipla missbildningar av oklar uppkomst sedan två och ett halvt år. Liknande analyser görs vid Karolinska sjukhuset, Linköpings, Sahlgrenska och Norrlands universitetssjukhus. Av de 196 analyser som gjordes i Uppsala åren 2007-2008 kunde 20 procent få en diagnos. Samarbetet inom det internationella nätverket DECIPHER, med bas i Cambridge, har hjälpt genetikerna att upptäcka ett antal nya syndrom.

- Med array-CGH-teknik analyseras mikroförändringar av arvsmassan. Tekniken gör det möjligt att fingranska arvsmassan på extremt små förändringar som inte kan upptäckas med annan teknik. Genom att märka DNA med fluorescerande färg kan det exakta antalet av antalet kopior av alla arvsanlag bestämmas. Det betyder att mycket små förluster eller tillskott av arvsmassan kan upptäckas säger Lotta Thuresson, sjukhusgenetiker vid klinisk genetik, Akademiska sjukhuset.

Vid misstanke om syndrom som leder till utvecklingsförsening kan barn och vuxna DNA-testas men array-CGH. Med denna teknik finner man inte baranya avvikelser utan även syndrom som är välkända, till exempel Prader-Willis, Williams eller Miller-Diekers syndrom.

Mer information:

Görar Annerén, överläkare, 018-611 59 42 eller 070-550 22 95, Goran.Anneren@genpat.uu.se

Lotta Thuresson, sjukhusgenetiker, 018-611 24 41

Elisabeth Tysk, presschef, 018-611 96 11 eller 070-6222421

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye