Akademiska sjukhuset

Läkemedelsstent minskar återfall i hjärtinfarkt

Dela
Ballongvidgning, PCI, är numera förstahandsval som behandling av akut kranskärlsjukdom. Tidigare har läkemedelsstent ansetts förenade med ökad risk, men en ny en ny svensk studie visar att sådan behandling inte är farlig och ger en markant minskning av nya förträngningar. För högriskpatienter minskar risken med hela 70 procent.

Resultaten, som publiceras i medicintidskriften New England Journal of Medicine, bygger på data från svenska kvalitetsregister. En femårig uppföljning av alla patienter i Sverige, cirka 50 000 personer, som behandlats med PCI, antingen med metallstent eller stent beklädda med ett lager cellhämmande läkemedel, visar ingen ökad risk för ny hjärtinfarkt eller död i den sistnämnda gruppen. Det är första gången säkerheten bedöms på en så stor patientgrupp under en längre tidsperiod. Rönen är betydelsefulla eftersom kranskärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden.

- Slående i resultaten är också den signifikant lägre återfallsrisken, upp till 70 procent för diabetiker och andra högriskpatienter som behandlats med läkemedelstent jämfört med behandling med metallstent. Detta oavsett om patienten hade diagnosen akut hjärtinfarkt eller kärlkramp, säger Stefan James, docent vid Uppsala Clinical Research Center och chef för kranskärlsintervention på Akademiska sjukhuset, ansvarig forskare för studien.

En tidigare svensk forskningsrapport påvisade ökad dödlighet vid behandling med läkemedelstent jämfört med metallstent, vilket antogs bero på ökad risk för blodpropp i åtgärdade kärl. Men när fler patienter inkluderades och följdes upp under längre tid fann man att de som drabbats behandlats under första delen av år 2003 innan läkarna hunnit få tillräcklig erfarenhet av denna teknik. Därefter fanns ingen ökad risk.

- En bred användning av läkemedelsstent är inte förenad med ökad risk för komplikationer men nyttan är påtaglig enbart hos patienter med hög risk för återfall. De kan rekommenderas för behandling av högriskpatienter som bedöms klara lång tids behandling med blodproppshämmande läkemedel, avrundar Stefan James.

Studien, som nu publiceras i New England Journal of Medicine, bygger på data från det svenska nationella kvalitetsregistret SCAAR (Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry), som registrerar alla ballongvidningsingrepp i Sverige. Registret förvaltas av Uppsala Clinical Research Center (UCR), ett samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, med ekonomsikt stöd från SKL och är helt oberoende av kommersiella intressen.

Författare bakom studien är, förutom Stefan James, Ulf Stenestrand, Johan Lindbäck, Jörg Carlsson, Fredrik Scherstén, Tage Nilsson, Lars Wallentin och Bo Lagerqvist.

Mer information:

Stefan James, stefan.james@akademiska.sestefan.james@ucr.uu.se, 0705-944404, alternativt genom assistent Anita Öström, Uppsala Clinical Research Center, 018-611 95 04

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 018-611 96 11, 0706-222421

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Teamfödsel ska öka delaktigheten och ge säkrare förlossningar5.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Sedan drygt ett halvår har förlossningen på Akademiska sjukhuset ett nytt arbetssätt, TeamFödsel, som innebär att den födande kvinnan och partnern är mer aktiva i vården. Önskemål, plan och förlossningsprogress dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet. Målet är att kvinnans behov, önskemål och värderingar ska tillvaratas samtidigt som kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen förbättras. Arbetssättet utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt.

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye