Akademiska sjukhuset

Läkemedelsstent minskar återfall i hjärtinfarkt

Dela
Ballongvidgning, PCI, är numera förstahandsval som behandling av akut kranskärlsjukdom. Tidigare har läkemedelsstent ansetts förenade med ökad risk, men en ny en ny svensk studie visar att sådan behandling inte är farlig och ger en markant minskning av nya förträngningar. För högriskpatienter minskar risken med hela 70 procent.

Resultaten, som publiceras i medicintidskriften New England Journal of Medicine, bygger på data från svenska kvalitetsregister. En femårig uppföljning av alla patienter i Sverige, cirka 50 000 personer, som behandlats med PCI, antingen med metallstent eller stent beklädda med ett lager cellhämmande läkemedel, visar ingen ökad risk för ny hjärtinfarkt eller död i den sistnämnda gruppen. Det är första gången säkerheten bedöms på en så stor patientgrupp under en längre tidsperiod. Rönen är betydelsefulla eftersom kranskärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden.

- Slående i resultaten är också den signifikant lägre återfallsrisken, upp till 70 procent för diabetiker och andra högriskpatienter som behandlats med läkemedelstent jämfört med behandling med metallstent. Detta oavsett om patienten hade diagnosen akut hjärtinfarkt eller kärlkramp, säger Stefan James, docent vid Uppsala Clinical Research Center och chef för kranskärlsintervention på Akademiska sjukhuset, ansvarig forskare för studien.

En tidigare svensk forskningsrapport påvisade ökad dödlighet vid behandling med läkemedelstent jämfört med metallstent, vilket antogs bero på ökad risk för blodpropp i åtgärdade kärl. Men när fler patienter inkluderades och följdes upp under längre tid fann man att de som drabbats behandlats under första delen av år 2003 innan läkarna hunnit få tillräcklig erfarenhet av denna teknik. Därefter fanns ingen ökad risk.

- En bred användning av läkemedelsstent är inte förenad med ökad risk för komplikationer men nyttan är påtaglig enbart hos patienter med hög risk för återfall. De kan rekommenderas för behandling av högriskpatienter som bedöms klara lång tids behandling med blodproppshämmande läkemedel, avrundar Stefan James.

Studien, som nu publiceras i New England Journal of Medicine, bygger på data från det svenska nationella kvalitetsregistret SCAAR (Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry), som registrerar alla ballongvidningsingrepp i Sverige. Registret förvaltas av Uppsala Clinical Research Center (UCR), ett samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, med ekonomsikt stöd från SKL och är helt oberoende av kommersiella intressen.

Författare bakom studien är, förutom Stefan James, Ulf Stenestrand, Johan Lindbäck, Jörg Carlsson, Fredrik Scherstén, Tage Nilsson, Lars Wallentin och Bo Lagerqvist.

Mer information:

Stefan James, stefan.james@akademiska.sestefan.james@ucr.uu.se, 0705-944404, alternativt genom assistent Anita Öström, Uppsala Clinical Research Center, 018-611 95 04

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 018-611 96 11, 0706-222421

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye