Målsökande mördarceller nytt vapen mot lymfom och leukemi

– Målgruppen är patienter med lymfom och vissa former av leukemi som inte längre kan botas med gängse behandlingar. Detta är första gången sådan immunstärkande behandling ges i Europa. I USA har ett femtiotal patienter behandlats, varav många mycket framgångsrikt. Det finns fall där
patienter som varit döende botats, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi på Akademiska sjukhuset.

Den kliniska studien (CAR 19) genomförs av forskare vid onkologkliniken, hematologen och klinisk immunologi vid Akademiska sjukhuset och professor Angelica Loskog, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, i samarbete med Baylor college of medicine i Houston (USA).

Hittills har två patienter behandlats på Akademiska sjukhuset. Till en början räknar man med att inkludera 15 vuxna patienter med lymfom eller svår leukemi. Om resultaten är lovande kommer studien att utvidgas, sannolikt även med barn.

T-celler är en slags vita blodkroppar i immunförsvaret, specialiserade på att ”städa undan” och döda celler med avvikande beteende som tumörceller. Immunstärkande terapi innebär att patientens T-celler omprogrammeras i laboratorium innan de återförs till blodet, då med en stärkt förmåga att hitta
och döda tumörceller.

Immunterapi har funnits som behandling vid bland annat leukemi sedan 70-talet i form av benmärgstransplantation från syskon eller obesläktad givare. Ett problem med benmärgstransplantation är livshotande biverkningar när det främmande immunsystemet angriper den egna kroppen.

– Det nya är att man med hjälp av genterapi utvecklat extra starka aktiverade T-celler från patientens eget immunsystem som har förmåga att döda tumörceller. Tekniken innebär att de genmodifierade T-cellerna har fått receptorer, ett slags antenner, som känner igen en viss ytstruktur på tumörcellerna som heter CD19, förklarar Hans Hagberg överläkare på onkologkliniken, och fortsätter:

– För att T-cellerna ska kunna omprogrammeras krävs ett ofarligt virus som budbärare för att få in den nya genetiska informationen. Det kan jämföras med att ladda ner ny programvara i en dator. Den teknik som används på Akademiska sjukhuset är en utveckling av metoden och ska förhoppningsvis vara ännu mer effektiv än den teknik som tidigare använts i USA.

Patientstudien finansieras av försäkringsbolaget AFA.

Mer information:

Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi, 018-611 02 03

Hans Hagberg, överläkare i onkologi, 018-611 55 29

Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Immunstärkande cancerbehandling

* Från ett par rör blod separeras en slags vita blodceller, T-celler, som omprogrammeras och sätts på tillväxt i laboratorium.

* Resultatet blir några miljarder aktiva, förstärkta T-celler som ryms i ett provrör (cirka 2 ml). * Efter att patienten fått dessa insprutade i blodet fortsätter T-cellerna att fortplanta sig i syfte att söka upp och slå ut tumörcellerna.

* Det finns en liten risk för biverkningar cirka två till tre veckor efter insprutningen. Då kan det under en
kort period bli obalans i immunsystemet. Det finns dock flera understödjande behandlingar som dämpar reaktionen från immunförsvaret, bland annat kortisonbehandling.

FAKTA: Lymfom och leukemi (blodcancer)

* I Sverige upptäcks drygt 2 000 nya fall av lymfom och 700 nya fall av leukemi varje år.

* Lymfom är en tumörform som kan växa utifrån lymfsystemet var som helst i kroppen.

Man skiljer på fyra huvudgrupper:Hodgkins lymfom, högmalignaoch lågmaligna B-cellslymfom samt T-cellslymfom. Valet av behandling beror i första hand på lymfomtyp och stadium.

* Inom leukemi skiljer man på akut leukemi och kronisk leukemi. Akut leukemi förekommer i alla åldrar medan kronisk leukemi framför allt drabbar äldre personer. Mer än hälften av patienterna är 60 år eller äldre.

* Beroende på vilken vit blodkropp som är sjuk indelas akut kronisk leukemi i två undergrupper: myeloisk eller lymfatisk leukemi. Den vanligaste behandlingen är cytostatika men på senare år har också flera nya typer av läkemedel börjat prövas. Ibland kombineras också cytostatika med strålbehandling.