Akupunktur mot sömnstörningar prövas i ny studie

– KBT ses i dag som den bästa icke farmakologiska behandlingsmetoden vid svåra
sömnstörningar och insomni, men terapin fungerar inte för alla. Det behövs fler behandlingsalternativ. Om studien visar att öronakupunktur ger liknande effekter kan behandlingen erbjudas fler patienter, säger Lena Bergdahl, sjuksköterska och doktorand vid Uppsala universitet.
Svåra sömnstörningar är växande problem. I Sverige lider nästan en fjärdedel av befolkningen av
någon form av sömnstörning (exempelvis insomningssvårigheter och ofrivilliga uppvaknanden under nätterna mer än tre gånger i veckan). Problemen är vanligast bland kvinnor där prevalensen är 29 procent jämfört med 19 procent av männen. Ungefär 14 procent av kvinnorna och sju procent av männen har ännu allvarligare sömnbesvär, insomni.
Målgruppen för studien är personer som haft svåra sömnproblem under minst ett halvår och medicinerat med vanligt förekommande sömnpreparat. Studien är randomiserad vilket innebär att
patienterna slumpvis hamnar i en av två grupper, en som får KBT och en som får akupunktur.
– De som får öronakupunktur behandlas under en månad, medan KBT ges under sex veckor. Innan och efter behandlingen mäts patienternas aktivitetsnivå med hjälp av en så kallad aktigraf på handleden. Alla som ingår i studien kommer att följas upp ett halvår efter avslutad behandling för att studera mer långvariga effekter, säger Lena Bergdahl.
I likhet med annan akupunktur innebär öronakupunktur att specifika punkter (i detta fall i örat) stimuleras för att ge effekter i andra delar av kroppen; ett visst organ, en kroppsdel
eller en funktion. Inom vården används akupunktur framförallt inom smärtbehandling och förlossningsvård.
– Öronakupunktur används sedan en tid inom beroendevården som kompletterande
behandling vid olika missbruk. 2012 publicerades en vetenskaplig artikel av en
utvärdering på Akademiska sjukhuset som visade att patienterna upplevde ökat välbefinnande och fick bättre sömn, säger Lena Bergdahl.
Svåra sömnstörningar kan medföra ökad risk för utbrändhet, ångest, depression och läkemedelsberoende. Dessutom kan risken öka för nedsatt immunförsvar, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och övervikt/fetma. Personerna löper också högre risk för fall- och trafikolyckor och är i högre grad sjukskrivna, vilket leder till produktionsbortfall och ekonomisk förlust. 2008
uppgick de samhällsekonomiska kostnaderna till tre miljarder kronor.
Enligt Lena Bergdahl är det vanligt att personer med sömnstörningar tar bensodiazepinliknande
sömnmedel betydligt längre tid än rekommenderade fyra till sex veckor, många
gånger utan att bli hjälpta av preparaten. Intresset för nya behandlingsalternativ har ökat på senare år. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering och Läkemedelsverket har efterlyst
mer forskning på icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att undvika
läkemedelsberoende.
– Det är viktigt att öka kunskapen om effekter av olika behandlingar mot sömnstörningar. Fler effektiva behandlingsalternativ skulle också kunna minska risken för både fysiska och psykiska följdsjukdomar. Förutom minskat personligt lidande tjänar samhällsekonomin på att fler kan leva ett normalt liv,
framhåller Lena Bergdahl.
Mer information:
Lena Bergdahl, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Uppsala universitet, 076-847 41 02
Agneta Markström, överläkare på sömn- och andningscentrum och handledare, 018-611 52 85
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
FAKTA:
* Öronakupunktur som behandling vid svåra sömnstörningar* Totalt inkluderas 70 patienter i 18-75 årsåldern som forskarna följer över tid.
* Samtliga patienter ska ha haft sömnstörningar i över ett halvår, ha medicinerat med bensodiazepinliknande sömnpreparat och ha intentionen att sluta med detta.
* Det är en randomiserad kontrollerad studie där patienterna slumpvis delas in i två grupper, en får KBT, den andra öronakupunktur.
* Studien inleds med att patienterna mäter sin aktivitetsnivå under en vecka med hjälp av en så kallad aktigraf på handleden. Därefter påbörjas nedtrappning av behandling med sömnpreparat innan behandling med KBT eller akupunktur startar. Efter ytterligare 4-6 veckor sker en ny mätning av aktivitetsnivån.
* De som får öronakupunktur behandlas under en månad, de som får KBT under sex veckor. Alla patienter följs upp ett halvår efter avslutad behandling.
* Under studiens gång får patienterna vid olika tidpunkter besvara ett frågeformulär om sömn, livskvalitet och ångest/depression. De för även sömndagbok under hela behandlingstiden.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

