Första svalgrekonstruktionen med bentransplantat genomförd på Akademiska

Kirurger på Akademiska sjukhuset har för första gången i Sverige lyckats återställa sväljningsförmågan och balansen hos en 44-årig kvinna som opererats för den ovanliga tumörformen kordom. Det nya är att man rekonstruerat svalget och återställt stabiliteten i ryggen genom att transplantera delar av patientens underben och mjukdelar.

Kordom är en ovanlig, oftast långsamväxande tumörform, som uppstår i skuldran och skallbasen, och drabbar ungefär en person per miljon invånare. Tumörerna är ofta komplicerade att behandla eftersom de sitter nära livsviktiga strukturer, i detta fall nära skallbasen, halsryggen och flera ryggkotor.

– Redan efter tre månader kunde patienten svälja och prata igen. Hon har återfått god stabilitet i huvud/rygg och gångförmåga, säger Andres Rodriguez, överläkare i plastikkirurgi och områdesansvarig för mikrokirurgi på Akademiska sjukhuset.

Kvinnan, som vill vara anonym, berättar att hon en längre tid hade stora problem med smärta i nacken och snarkning/sömnapné. Den sex centimeter stora tumören upptäcktes hösten 2012 vid en magnetkameraundersökning.

Själva tumören opererades bort för ett år sedan. När benvävnad avlägsnades förlorade
kvinnan tre ryggkotor. Samtidigt uppstod ett tomrum i svalget som fylldes med ett nät i titan. Efter att patienten fått strålbehandling med höga doser uppstod dock komplikationer. På grund av bristningar i såret fick patienten svårigheter att tala och svälja. Hon gick ned över 20 kilo i vikt och fick näring via sond.

På försommaren 2013 rekonstruerade kirurgerna svalget och ryggkotorna med ett så kallat autoimplantat från patientens underben.  Man transplanterade en del av patientens underben (vadbenet) med fungerande blodkärl och bindvävnad (fascia) för att hon skulle kunna svälja lättare. Det var en komplex operation som tog 15 timmar, då kirurgerna för andra gången fick dela käken och tungan för att komma åt.

– Kirurgerna räddade mitt liv och det är jag oerhört tacksam för, säger kvinnan
i dag. Redan efter några månader kunde jag gå utan kryckor. Numera sover jag utan att snarka
och vakna. Jag kan äta vilken mat jag vill, om än i långsammare takt. Trots att jag stelopererats och har kvar viss smärta har livskvaliteten blivit dramatiskt bättre.

En nyckel till framgången, menar Andres Rodrigues var samarbetet mellan kirurger
från olika discipliner. I teamet ingick ryggkirurger, käkkirurger, neurokirurger och öron-näs-halskirurger. Vid rekonstruktionen användes så kallad mikrokirurgi, där kirurger vägledda av
mikroskop transplanterar delar av ett underben och mjukvävnad med fungerande
blodkärl till en annan kroppsdel, i detta fall svalget. Underbenet består av
två ben (vadben och skenben) och man klarar sig med ett.

– Det nya är att vi använde ett mycket tunt lager av mjuk bindvävnad (fascia) som transplanterades till svalget för att ge huvud och rygg stabilitet och minska risken för djupa infektioner och andra
komplikationer. Detta är mycket ovanligt och har endast har gjorts två gånger tidigare i Indien och USA. Andra former av bentransplantationer, exempelvis delar av låret, är mer rutinmässiga och görs för att rekonstruera käke och kind vid ansiktstumörer, framhåller Andres Rodriguez.

Bildtext: Till vänster en bild från operationen, då kirurgerna klyvt patientens
käke och tunga för att kunna genomföra rekonstruktionen med ben och bindvävnad
från hennes vadben. Till höger syns resultatet sex månader efter operationen. 

Mer information:
Andres Rodriguez, överläkare i plastikkirurgi på Akademiska, 018-611 11 57
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21