Elbehandling viktig hjälp och livräddare vid svår depression

ECT har använts som behandling vid svår depression i 75 år. Den 10 oktober hålls för första gången en nationell konferens i Uppsala som samlar över 130 personer från ett fyrtiotal kliniker. Syftet med inspirationsdagen är att uppmärksamma utvecklingen på området och blicka framåt.

Sedan ett par år finns ett nationellt kvalitetsregister för ECT-behandling som bidrar till utveckling av vården. Under mötet i Uppsala ska man ta ställning till bildandet av en nationell förening.

– Ofta mår patienterna bättre redan efter tre behandlingar. ECT bryter en svår depression, den gör att man känner mer livslust och återfår livskvalitet. För vissa varar effekten flera år. Vi ska inte glömma att många med kronisk, svår depression är självmordsbenägna. Därför är det ingen överdrift att påstå
att ECT-behandling räddar människoliv, säger Mats Liljedahl, avdelningschef på ECT-enheten vid Akademiska sjukhuset .

Synen på elektrokonvulsiv behandling (ECT) har skiftat över tid. Bland annat har det funnits en rädsla för biverkningar.

– Minnesförlust är en biverkan som finns dokumenterad, men vi ser inga tecken på minnesförlust i våra uppföljningar som görs före behandlingen, en vecka respektive tre månader efter avslutad
behandling. Snarare är det så att patienterna upplever förbättring även på det området, fortsätter Mats Liljedahl.

Han betonar att ECT i dag på många sätt skiljer sig från den behandling som användes för 20-30 år sedan. I drygt 40 procent av fallen ges ECT numera polikliniskt, vilket innebär att patienten inte läggs in och kan åka hem redan efter ett par timmar. Andra förändringar är att behandlingen anpassas
mer individuellt och med ny teknik som ger lägre doser. Övervakningen är också
mer avancerad än tidigare.

ECT-behandling innebär att elektrisk ström sänds genom patientens hjärna med hjälp av
elektroder. Strömmen framkallar ett epileptiskt anfall som förändrar balansen av signalsubstanser. Patienten är sövd under behandlingen och märker inte av anfallet. Behandlingen ges både vid svår depression (kronisk bipolär sjukdom) och vid medelsvår depression när läkemedelsbehandling inte
räcker. På Akademiska sjukhuset behandlas cirka 100-120 personer per år.Det normala är att man får cirka tio behandlingar.

En enkät som gjorts under hösten bland personal på två av sjukhusets psykiatriska avdelningar visar att man överlag är positiv och anser att behandlingen har snabb och god effekt.

Mer information:
Mats Liljedahl, avdelningschef ECT-enheten, 018-611 36 38
Barbro Eklund, sjuksköterska ECT-enheten, 018-611 22 22
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: ECT

* Ges akut och som underhållsbehandling vid svår depression och medelsvår depression när läkemedelsbehandling inte räcker. Många som får behandlingen har en kronisk bipolär sjukdom med återkommande skov av svåra depressioner.

* Innebär att patienten under narkos får elstimulering via elektroder på huvudet
vilket framkallar ett epileptiskt anfall (kramptillstånd). Under behandlingen övervakas bland annat EKG, EEG, hjärtpuls och blodtryck. Även muskelavslappnande medel ges för att patienten ska slippa muskelvärk.

* Vid behandlingen sker en urladdning som bidrar till att återställa balansen i hjärnans signalsubstanser, att de börjar kommunicera igen. Urladdningen som sker vid det epileptiska anfallet bidrar både till att signalsubstanser frisätts och tas emot på ett mer normalt sätt.

* Ger ofta en snabbare och mera kraftfull effekt än antidepressiva läkemedel. Effekten är dock inte alltid permanent, utan det kan vara nödvändigt att följa upp med läkemedelsbehandling eller ytterligare ECT för att patienten inte ska bli sjuk igen.