Akademiska skriver ned prognosen för 2013

Akademiska sjukhuset skriver ned prognosen för 2013. Före sommaren räknade sjukhusledningen med att nå en ekonomi i balans till årsskiftet. Trots att divisionerna ser ut att lyckas effektivisera med 188 miljoner kronor räknar sjukhuset med ett underskott på 140 miljoner kronor.

– Den justerade prognosen beror huvudsakligen på tre orsaker: minskad produktion
av riks- och regionvård, ökade läkemedelskostnader och ökade kostnader för köpt
vård i andra landsting, säger sjukhusdirektör Lennart Persson Akademiska planerade för ett ökat vårdbehov och ökad
produktion av riks- och regionvård under 2013. Men sjukhuset har inte
producerat riks- och regionvård i den omfattning som planerats och därmed har
förutsättningarna för en ekonomi i balans försämrats.

Därutöver har läkemedelskostnaderna inom vissa områden ökat
kraftigt och mer än planerat till följd av nya nationella riktlinjer. Detta är
en gynnsam utveckling för patienterna, men verksamheten får inte ekonomisk
kompensation för fördyringen.

– Vi har också haft större utgifter för patienter från vårt eget
län som vi behövt remittera till andra sjukhus inom ramen för de rikssjukvårdsuppdrag
som förlagts till andra landsting, säger Lennart Persson och fortsätter:

– Paradoxalt nog har effekten av nya arbetssätt/kortare vårdtider (t ex mer
dagkirurgi) lett till minskade intäkter. I likhet med andra sjukhus i landet
har Akademiska fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor inom vissa områden.
Vi saknar 135 sjuksköterskor vilket gör det svårt att hålla vårdplatser öppna
och utföra vissa behandlingar/operationer som kräver vårdplatser.

Enligt kostnadsanpassningsprogrammet ska sjukhuset minska kostnaderna med 248 miljoner i år. Den samlade bedömningen är att sjukhusets divisioner kommer att genomföra effektiviseringar om 188 miljoner kronor som planerat.

– Bedömningen vi gjorde före sommaren om att kunna hämta in förlorad
produktion under hösten har vi nu reviderat. I syfte att öka produktionen har sjukhuset startat
ett operationsråd som ska samplanera all operationsverksamhet och därmed utnyttja resurserna mer optimalt. Vi räknar med effekter under 2014. Inför nästa års budget görs dessutom grundliga verksamhetsanalyser för att vi tidigare ska kunna upptäcka och ställa om produktionen vid förändringar på marknaden, avrundarLennart Persson.

Mer information:
Lennart Persson, sjukhusdirektör, 018-611 34 01
Jan-Erik Sundquist, biträdande sjukhusdirektör ekonomi och produktion, 076-721
72 87
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

 

FAKTARUTA: Viktigaste orsakerna till ny sjukhusövergripande  prognos   * Kirurg- och onkologdivisionen: minus 30 miljoner En viktig förklaring är att alla  icke akuta patienter numera skrivs in på operationsdagen i stället för kvällen innan. Detta har kortat medelvårdtiden med 13 procent. Förändringen är positiv ur infektionssynpunkt men har även inneburit minskade intäkter (23 miljoner). Inom trauma och proteskirurgi har divisionen sedan flera år haft ett minskat inflöde av remisser från andra landsting i sjukvårdsregionen, i år märks samma tendens inom övriga ortopedin. Anledningen är att remitterande landsting utför mer vård i det egna landstinget.  Inom andra områden som kärl, endokrin, övervikt och urologi är läget det omvända.   * Medicin- och thoraxdivisionen: minus 45 miljoner En förklaring är färre hjärtoperationer, att exempelvis ballongsprängning (PCI) oftare görs på hemsjukhusen, samtidigt som antalet lungoperationer med kortare vårdtid ökat.  Inom reumatologi och  hematologi har man noterat en dramatisk ökning av kostnaderna för nya biologiska läkemedel delvis till följd av nya riktlinjer från Socialstyrelsen om god vård vid sjukdomar som ledgångsreumatism och psoriasisartrit.   * Kvinno- och barndivisionen: minus 20 miljoner Främsta förklaringen är oförutsedda utgifter för patienter från Uppsala län som Akademiska behövt remittera till andra sjukhus, exempelvis för transplantationer.  * Psykiatridivisionen: minus 20 miljoner Främsta orsaken är ökade kostnader för hyrläkare, på grund av ett ökat patientinflöde inom öppenvården och köpt vård, det vill säga kostnader för c-länspatienter som remitterats till andra vårdgivare. På grund av nya regler har man även haft ökade kostnader för patienter inom rättspsykiatrin som dömts och sitter fängelse i andra län.