Kateterbehandling med cytostatika ökar överlevnaden vid levercancer

Många patienter med svåroperabla levertumörer kan idag behandlas med
embolisering. Det innebär att tumören behandlas lokalt med cytostatika eller en radioaktiv substans via en kateter. Framstegen diskuteras den 6 september under röntgenveckan i Uppsala, som har diagnostik och behandling av cancer som huvudtema.
– Embolisering, eller kateterbehandling som den också kallas, är inte botande
utan syftar till att öka patientens överlevnad. Men i enstaka fall blir resultatet så bra att tumören krymper och kan opereras bort. Hos oss är rutinen att behandlingen upprepas flera gånger med en lite lägre dos cytostatika, säger Charlotte Ebeling Barbier, radiolog inom bild- och funktionsmedicin på Akademiska sjukhuset.
På levertumörer som sitter så illa till att de inte kan opereras bort med vanlig kirurgi används framförallt arteriell embolisering. Lite förenklat tillförs en kombination av cytostatika och kontrastmedel via kateter till de artärer som försörjer den del av levern där tumören sitter. Radiologen följer kateterns väg på röntgenbilder som visas på bildskärmar.
En uppföljande studie 1995-2008 visade att patienter med levercancer som inte
behandlades med embolisering överlevde två till sju månader, medan de som fick
embolisering överlevde i genomsnitt ett år och fyra månader (variationen var
två månader till som mest nio år).
– Fördelen jämfört med traditionell intravenös cytostatikabehandling är att man
får högre effekt lokalt och kan behandla med högre dos. Genom att behandlingen
blir mer precis och riktad mot tumörområdet slipper patienten oönskade
biverkningar, berättar Charlotte Ebeling Barbier.
På Akademiska behandlas även patienter med neuroendokrina tumörer med
embolisering, då med den radioaktiva substansen yttrium. Behandlingen kan också
användas framgångsrikt vid tarmcancer som spridits till levern, och fler
patientgrupper kan komma i fråga på sikt. Även här handlar det om att minska
symtomen, hålla sjukdomen i schack och öka patienternas överlevnad. En
avgörande faktor är hur mycket frisk lever som finns kvar, för att undvika
leversvikt.
Medan levercancer oftare drabbar äldre, insjuknar även yngre, yrkesverksamma
personer i neuroendokrina tumörer. Det är en tumörform som växer relativt
långsamt och patienterna lever ofta länge med sin sjukdom.
Mer information:
Charlotte Ebeling Barbier, radiolog inom bild- och funktionsmedicin, 018-611 26 28 eller 0707-575771
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Dokument
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

