Mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp lika bra som manuella

Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det viktigt med effektiva bröstkompressioner utan uppehåll. Detta för att åstadkomma ett blodflöde som minskar risken för hjärnskador och ökar
överlevnaden. En ny Uppsalaledd studie visar att mekaniska bröstkompressioner
med defibrillering ger lika bra resultat som manuell hjärtmassage. I studien
ingick bland annat patienter som vårdades inom intensivvården på Akademiska
sjukhuset samt vid sjukhusen i Gävle och Västerås.

– Studien visar att mekaniska bröstkompressioner utan avbrott för defibrillering är lika bra som
manuella. Våra resultat visar att metoden är säker och skyddar hjärnan lika bra,
säger Sten Rubertsson, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid
Uppsala universitet, som lett studien.

De nya rönen presenterades söndagen den 1 september vid den årliga konferensen
ESC (European Society of Cardiology) i Amsterdam. Forskningen om hjärtstopp har
under flera år fokuserat på att förbättra behandlingen genom att öka blodflödet
under hjärtlungräddningen samt att sänka kroppstemperaturen för att minska
hjärnskador och öka överlevnaden. Under senare år har intresset för mekanisk
bröstkompression ökat och flera olika produkter har kommit ut på marknaden. Men
det har saknats genomarbetade vetenskapliga studier av funktionen.

I studien, som inleddes 2008, undersöktes drygt 2 500 patienter med hjärtstopp från sex
ambulansområden i Sverige, Holland och England. Patienterna fördelades
slumpmässigt till antingen mekaniska bröstkompressioner/defibrillering under
pågående kompressioner eller traditionell behandling med manuella
bröstkompressioner enligt gällande riktlinjer.

Patienternas överlevnad och neurologiska tillstånd följdes från fyra timmar efter hjärtstoppet och upp
till sex månader efter att de lämnat sjukhuset.

– Vi antog att överlevnaden efter fyra timmar skulle vara bättre i gruppen som
fick mekanisk bröstkompression. Men båda grupperna överlevde i lika stor
utsträckning och med lika gott neurologiskt tillstånd, säger Sten Rubertsson.

Han betonar samtidigt att siffrorna visar en svag positiv trend till förmån för
den mekaniska behandlingen, men att skillnaden inte är signifikant: 23,6
procents överlevnad jämfört med 23,7 procent vid manuell behandling. Bland de
överlevande var hälsotillståndet (den neurologiska funktionen) något bättre
efter mekanisk behandling när de lämnade sjukhuset: 8,3 procent jämfört med 7,8
procent efter manuell behandling. Motsvarande siffror efter sex månader var 8,5
procent mot 7,6 procent.

Trots avsaknaden på signifikanta skillnader i överlevnad och hälsa, konstaterar Sten Rubertsson,
att mekanisk behandling i vissa fall vara att föredra.

– Att behandla manuellt i snabbåkande fordon kan utsätta ambulanspersonal för
risker och är dessutom, om behandlingen är långvarig, fysiskt ansträngande. Mekanisk
behandling är också en fördel i samband med hjärtstopp vid akut
kranskärlsröntgen, säger Sten Rubertsson.

FAKTA:
I studien ingick 2589 patienter från sex ambulansområden i Sverige, Holland och
England. Totalt medverkade 14 sjukhus och 770 ambulansmän. Från Sverige ingick
patienter som vårdades inom intensivvården på Akademiska sjukhuset samt på Gävle
och Västerås sjukhus. Studien har letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, där man gjort alla statistiska beräkningar och tagit fram resultatet av det insamlade materialet. 

För mer information:
Sten Rubertsson, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, 018-611
39 81 eller 070-869 39 96
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21