Ärftlighet bakom ökad hjärtinfarktrisk vid SLE
Medelålders kvinnor med den kroniska reumatiska sjukdomen SLE löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. En ny studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala
universitet visar att ärftlighet är en viktig förklaring. Resultaten har
publicerats i nätupplagan av den medicinska tidskriften Cardiovascular
genetics.
– Det mest förvånande är att sambandet var så starkt mellan hjärtinfarkt och
genen IRF8 och att alla kvinnliga SLE-patienter som hade genvarianten i
dubbel uppsättning, det vill säga från både mamma och pappa fick hjärtinfarkt, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, som lett studien.
Tidigare studier har visat att SLE-patienter löper tio gånger högre risk att
drabbas av hjärtinfarkt. För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger
högre än i befolkningen i stort. De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är
cirkulatoriska sjukdomar som hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats
kranskärl eller hjärnan. Resultaten, menar han ökar förståelsen för varför blodfettsänkande
behandling inte tycks fungera lika bra i denna patientgrupp som hos andra
patienter.
– En slutsats av studien är att vi inte kan förlita oss på att behandla
traditionella riskfaktorer hos dessa patienter utan måste tänka i helt nya
banor, fortsätter Lars Rönnblom.
I studien, som stöttats bland annat av Vetenskapsrådet och Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse, ingick drygt 800 svenska patienter med SLE, som samtliga
sköts av läkare i det svenska SLE-nätverket. Totalt undersöktes 12 000
genvarianter.
SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som i nio fall av tio drabbar kvinnor. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och
kinderna. Lupus erythematosus betyder just ”rött vargbett”. Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor
(artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet
och feber.
Vid SLE produceras antikroppar mot nukleära antigener och typ 1-interferon
vilket leder till inflammation i flera organsystem och ökad dödlighet. Vilka
organ och vävnader som påverkas varierar. Hos vissa patienter kan t ex njurar,
hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och
benmärg. Sjukdomen utvecklas ofta i skov, där vissa perioder är bättre, andra
sämre. Många patienter drabbas av depression och oro.
Mer information:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, 018-611 53 98 eller 070-1679437
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
