Nationell hudbank på Akademiska gynnar svårt brännskadade

– Hittills har två patienter fått donatorshud från vår egen bank, och resultaten är goda. För 30-40 procent av de 300 patienter som vårdas på sjukhus för svåra brännskador i Sverige per år är sådana förband livsnödvändiga. Det handlar oftast om personer med över 60 procentiga brännskador som helt saknar skyddande läderhud, säger Fredrik Huss, läkare på brännskadecentrum.

Fram till början av 2000-talet försåg det privat företaget Karocell, knutet till Karolinska universitetssjukhuset i Solna, brännskadekliniker i Sverige med donatorshud. Efter att företaget avvecklades har Sverige i princip varit beroende av hudimport från organisationen Euroskin Bank/Euro Tissue Bank i Holland.

– Vi har haft planer på en egen hudbank en tid och successivt byggt upp ett hudlager i Uppsala. Målet är att Sverige ska vara självförsörjande. För det krävs cirka hundra inhemska donatorer per år, eller cirka 200 om huden ska ges till fler patientgrupper än svårt brännskadade. Vi räknar vi med att kunna halvera kostnaden för donatorshuden vilket gynnar patientens hemlandsting. Importerad donatorshud från Holland kostar i cirka 12 kronor per kvadratcentimeter. Brännskadecentrum i Uppsala använder cirka 130 000 kvadratcentimeter donatorshud per år, säger Fredrik Huss.

Donerad hud kan förvaras i kylutrymme i glycerol upp till tre år. Med bättre tillgång, och lägre kostnad, kan fler patienter behandlas. Donatorshuden kan också vidareförädlas till så kallad cellfri dermis som används som en biologiskt nedbrytbar byggnadsställning för att stimulera läderhuden att nybildas.
 
Tack vare ett nära samarbete med Rättsmedicinalverket och vävnadsinrättningen i Lund och snart även Stockholm och Uppsala räknar man med ett gott inflöde av donatorshud. Hudbanken har ett nationellt ansvar att vid behov leverera hud till andra behövande sjukhus.

Förutom ekonomiska fördelar, menar Fredrik Huss att en hudbank i egen regi minskar sårbarheten och ger verksamheten bättre kontroll över kvalitet och spårbarhet. Enligt EU:s vävnadsdirektiv måste den som ansvarar för en vävnadsinrättning som en hudbank garantera spårbarhet under 30 år.

Av kostnadsskäl används donerad hud framförallt efter svåra brännskador. Men Fredrik Huss ser flera potentiella användningsområden i framtiden, till exempel efter svåra trafikolyckor, vid svårläkta bensår och andra kroniska sår. På sikt kan biologiska förband även ersätta grishud som förband efter skållskador, något som främst drabbar barn. En fördel är lägre risk för avstötning.

 
Mer information:
Fredrik Huss, överläkare brännskadecentrum, 018-611 37 57 eller mobil 070/794 15 74
Alexandra Karström labchef för vävnadsinrättningen, 018-611 54 29
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Huddonation
* Samma regelverk som för annan vävnads- och organdonation.
Först görs kontroll i Donationsregistret om den avlidnes inställning. Man kontrollerar också om det finns någon begränsning i vad som får doneras. Om en avliden person inte registrerat sin vilja tillfrågas anhöriga/konsensusförfarande.
* Blodprov ska tas inom ett dygn för att utesluta smitta, då främst HIV, hepatit och syfilis.
* Donatorn får inte ha hudcancer, tatueringar, ärr eller någon aktiv hudsjukdom i hudområdet som är lämpligt för tillvaratagande.
* Huden tillvaratas inom Rättsmedicin i samband med obduktion. Huden tas som regel från donatorns rygg. Varje donator bidrar i genomsnitt med 3 500 kvadratcentimeter hud.

FAKTA: Rikssjukvård
* Infördes 2007 och innebär att en centralisering av viss högspecialiserad vård i syfte att ge högre vårdkvalitet och bättre resursutnyttjande.
* Hittills har 12 områden definierats som rikssjukvård, förutom svåra brännskador exempelvis viss kraniofacial kirurgi, hjärt-, lever- och lungtransplantation.*Socialstyrelsen beslutar vilken vård som ska bli rikssjukvård. Formellt är det sedan  landstingen som söker och som erhåller tillstånd.
* De landsting som tilldelas uppdraget har nationellt upptag av patienter.

FAKTA: Fördelar med biologiska förband från donerad hud
* stimulerar sårläkningen
* kan även användas vid skållningsskador som framförallt drabbar barn- där man i dag ofta använder grishud.
* den donerade huden sitter fast under några veckor
* bidrar till god sårläkningsmiljö
* minskar infektioner
* ger smärtlindring
* bidrar till vätske- och värmereglering