Mer precis diagnostik öppnar för individualiserad behandling vid lymfkörtelcancer

Den 25-30 september är världseliten inom hematologisk patologi samlad i Uppsala. Det är första gången ett EAHP-möte (European Association for Haematopathology) arrangeras i Skandinavien. Laboratorieanalyser av genetiska förändringar, cellers signalvägar och vävnaders proteinuttryck spelar en alltmer central roll för diagnostik av lymfkörtelcancer (maligna lymfom) och andra sjukdomar i lymfkörtlarna, benmärgen och blodet.

– Förfinade metoder gör att cellförändringar upptäcks allt tidigare vilket ökar kraven på kriterier för när en diagnos kan ställas och därmed hur snart medicinsk behandling ska sättas in. Ett syfte med mötet är att ta fram gemensamma riktlinjer för tidig diagnostik av lymfkörtelcancer, säger Christer Sundström, adjungerad professor och överläkare i patologi vid Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för EAHP-mötet (European Association for Haematopathology) på Uppsala Konsert & Kongress.

 Diagnostiken av lymfkörtelcancer (maligna lymfom) har utvecklats starkt det senaste decenniet. I dag finns ett sextiotal undergrupper med olika prognos och där behandlingen redan skiljer sig mycket åt.

 – Mantelcellslymfom är ett exempel där vi numera kan erbjuda en mer effektiv behandling och väsentligt förbättrad prognos för patienterna. För 10-15 år sedan var femårsöverlevnaden endast tio procent. I dag lever två tredjedelar av patienterna efter fem år. Vi går i rask takt mot alltmer individualiserade behandlingar, det gäller både cytostatika och målsökande biologiska läkemedel riktade mot tumörcellers signalvägar eller markörer som uttrycks på cellytan, avrundar Christer Sundström.

Mer information:

Christer Sundström, överläkare i patologi vid Akademiska sjukhuset,

018-611 38 06/070-7182328

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21