Integrera fler nyanlända med improvisationsteater

Studier visar att man lär sig bättre när man skrattar. Det ville Stockholms Improvisationsteater ta fasta på när de startade kursen “Impro på lätt svenska”. Kursen har blivit väl mottagen bland tidigare deltagare och idag är målet att arbeta för att integrera fler nyanlända med improvisationsteater.

För 1,5 år sedan startade Linda Gustafsson och hennes kollegor på Stockholms Improvisationsteater kursen “Impro på lätt svenska”. Kursen skapades som ett nytt och okonventionellt komplement till den vanliga SFI-undervisningen som erbjuds till vuxna, nyblivna svenskar som är på väg in i samhället. Linda och hennes kollegor frågade sig hur man kan använda improvisationsteater som ett verktyg för att lära ett nytt språk.

- Vi ville hitta ett sätt för folk att våga prata och inte bry sig om huruvida det är grammatiskt korrekt, vi ville få igång flödet. Impro är tacksamt eftersom vi hela tiden jobbar med att bejaka egna idéer, spontanitet och att vara närvarande. Vi jobbar mycket med gruppövningar och lekar för att värma upp kroppen. När man är uppvärmd har man lättare för att vara spontan och våga tala. Improvisationsteater är ett sätt där man sänker garden och låter leken styra en själv.

Övningarna som genomförs är enligt Linda typiska improövningar. Ett stort fokus ligger på samarbete där man tvingas använda språket med leken som utgångspunkt för att göra språket levande. De skapar situationer tillsammans för att sätta in språket i ett sammanhang som i stunden är på riktigt. Det kan vara scener vid frukostbordet, scener i fikarummet eller situationer i mataffären. Tanken är att man som deltagare ska kunna känna igen sig i situationerna.

Framtidens integrationsprojekt

Idag har kursen främst erbjudits i mindre skala på teatern men Linda och hennes kollegor har även träffat ledare och rektorer för SFX (svenska för yrkesutbildade) och hållit en kurs för nyanlända ungdomar i Orminge. Där har de även ordnat prova på-tillfällen för att personer ska få en chans att testa vad impro är. Linda har stora visioner och planer för hur arbetet ska utvecklas framåt.

- Vi har som mål att i framtiden vända oss utåt så det här kan bli ett integrationsprojekt. Vi vill samarbeta med olika organisationer, både privat och statligt, där vi kan träffa nyanlända och på ett roligt och kreativt sätt öva svenska. Att lära sig svenska är en viktig faktor för att komma in i samhället och forskning visar att man lär sig bättre när man skrattar och därför är impro mycket tacksamt att jobba med.

Genis och Kequan övade svenska med improvisationsteater

Genis Castro har precis flyttat tillbaka till Spanien. Innan bodde han i Sverige i fem år och jobbade som ämneslärare i spanska. Han gick kursen “Impro på lätt svenska” för att träffa nya människor och samtidigt förbättra sina kunskaper i svenska.

- Jag har alltid varit intresserad av teater och håller på med meditation och kontaktimpro annars. Jag lockades av att göra något där man kunde improvisera och samtidigt lära sig språket, något jag kände att jag kunde använda i vardagen för att vara mer spontan och inte bry mig om vad andra tänker. Vi började med några prova på-övningar för att förstå vad impro var och jag gillade det verkligen.

Genis berättar vidare att det positiva med att lära sig ett nytt språk genom improvisationsteater är just övningarna där man kan välja en situation eller ett område för att sätta in språket i ett sammanhang. Det är något han själv tänkt använda sig av i sina modersmålslektioner i Spanien.

- Det kan vara svårt att träna det muntliga när man har vanliga språklektioner. Det är svårt att hitta övningar där eleverna kan släppa pressen och våga använda språket. Där är attityden i impro så bra för det spelar ingen roll om man gör fel när spänningen släpper. Det finns ett samspel mellan deltagarna, att man kan lära sig av andra som lär sig samtidigt.

Kequan Xu gick kursen samtidigt som Genis. Han kommer från Kina men har bott i Sverige i två år. Här läser han på KTH. Kequan gick kursen “Impro på lätt svenska” för att lära sig svenska snabbare och för att få en chans att prata mer än vad han gjorde under sin SFI-undervisning.

- Det kändes bra att varje vecka kunna gå och prata svenska med olika personer. Det kändes svårt i början för de andra pratade bättre svenska än jag men alla var så vänliga och det stärkte mitt självförtroende. Jag har förbättrat min svenska mycket på tre månader och impron lärde mig att jag inte är den enda som kämpar med språket.

Kequan jämför improkursen med den traditionella SFI-undervisningen och menar att det för hans del inneburit många fördelar att lära sig språket med hjälp av teater, eftersom det inte funnits några regler eller en strikt struktur i inlärningen. Fokuset har legat på att ha kul utan att ta hänsyn till grammatik och regler, och det tar han med sig i vardagen.

- Jag har en kollega från Sverige som jag kan prata svenska med varje dag och varje gång jag går till en affär så försöker jag prata svenska med alla jag möter, och det är mycket tack vare kursen som gjort att jag vågar prata svenska.

Gemenskapen en viktig del i gruppen

Något både Genis och Kequan vittnar om är den gemenskap kursen gav. Kurstillfällena präglades av en stark sammanhållning och en öppen och stöttande miljö. Deltagarna startade även en Facebook-grupp där de kunde hålla kontakten. De har bland annat ordnat grillkvällar för att se till att träffas även utanför teaterlokalen för att umgås och prata svenska.

- Vi har setts några gånger efter kursen. Vi träffades till exempel och spelade dockteater hemma hos en kursdeltagare, säger Kequan.

Lärande med mycket energi

För att delta behövs inga förkunskaper i improvisationsteater, men man bör ha ett ordförråd som täcker det allra mest nära för att kunna hänga med, säger Linda. Med stor entusiasm berättar hon hur hon under kursens gång kan ge instruktioner snabbare, att flytet i deltagarnas tal blir bättre och hur ordförråden byggs på när de hela tiden använder språket praktiskt.

- Det har varit mycket energi och skratt och vi märker att deltagarna har vågat mer, börjat förstå mer och att man börjar känna sig lite mer trygg i att använda språket. En del tycker också att det är svårt, men aldrig svårt på ett ångestladdat sätt. Man ska känna att vi alla är lika viktiga i den här gruppen, alla ska kunna spela med alla oavsett nivå eller bakgrund. Därför är också vår önskan att det här kan bli ett komplement till mer klassisk språkinlärning i framtiden.