Nytt Centre of excellence ska stärka diabetesvården på Akademiska

Akademiska sjukhuset inrättar ett centre of excellence för patienter med typ 1-diabetes. Sedan tidigare har sjukhuset tre liknande centra inom inflammationer, neurotrauma och onkologisk endokrinologi. Verksamheten innebär att en samlad grupp av experter samarbetar kring ett fokusområde och erbjuder behandling av högsta kvalitet samt metodutveckling, forskning och utbildning.

– Främsta syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes blir bättre genom att läkare och forskare samarbetar på ett nytt sätt, så att flera mindre enheter tillsammans blir starkare, säger forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson.

Den oroväckande ökningen av typ 1-diabetes har planat ut, men inte mindre än 50 000 personer i Sverige lever med denna diagnos. Man kan drabbas i alla åldrar men de flesta insjuknar i 10-14 årsåldern. Typ 1-diabetes kännetecknas av en brist på insulin medan typ 2-diabetes innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till för höga blodsockervärden.

Centrets fokus blir personer med de allra svåraste formerna av typ 1-diabetes, där traditionell behandling med insulin inte fungerar tillfredsställande. I satsningen involveras experter inom diabetologi, transplantation, kirurgi, immunologi och röntgen med flera områden. Centret är sammanlänkat med forskargrupper vid Uppsala universitet som utvecklat metoder för isolering av insulinproducerande cellöar för transplantation, som redan erbjuds som behandling, och andra mer experimentella metoder, bland annat stamcellstransplantation där man hoppas få kroppens egna celler att bli insulinproducerande. Även medicintekniken utvecklas och insulinpumpar blir alltmer sofistikerade och kan länkas samman med blodsockermätare.

– Vår förhoppning är att detta center ska leda till snabbare utredningar och möjlighet för patienterna att träffa alla behövliga specialister vid samma sjukhusbesök så att behandlingen kan optimeras. Vi räknar även med att vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret och att det ger en god bas för forskningsstudier och för utprovning ny medicinteknik, fortsätter Sune Larsson.

Akademiska sjukhuset är i dag störst i landet på transplantation av insulinproducerande öceller och bukspottkörtlar. Förra året genomfördes 22 bukspottkörteltransplantationer, en fyrdubbling jämfört med 2005. Medan ö-cellstransplantation syftar till bättre blodsockerkontroll, att sjukdomen ska bli lättare att hantera och patienten få bättre kontroll och rörelsefrihet, är målet med bukspottkörteltransplantation att bota patienten från typ 1-diabetes. Resultaten är goda och kan jämföras med njurtransplantation.

Valet av diabetes hänger delvis samman med resultaten av den övergripande utvärdering av all forskning, Kvalitet & Förnyelse (KoF), som genomfördes vid Uppsala universitet 2011. Områdets styrka bekräftades också i regeringens storsatsning på strategiska forskningsområden 2009 då Uppsala och Lund fick ansvar för Exodiab, en mångårig satsning där Uppsala universitet ansvarar för typ 1-diabetes.

Mer information:
Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör, 070-611 08 23
Bengt von Zur-Mühlen, överläkare och administrativt ansvarig för det nya centret, 0739-099 165
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Fakta: Transplantation av insulinproducerande cellöar (s.k. Langerhanska öar)
* Behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån.
* Hittills har cirka 1 000 patienter transplanterats globalt, framför allt under det senaste årtiondet. I Norden transplanterass cirka 40 patienter årligen, flest på Akademiska sjukhuset.
*Akademiska sjukhuset ingår i ett nordiskt nätverk med sex transplantationscentra: Oslo, Helsingfors, Uppsala, Göteborg, Malmö och Stockholm. Nätverket har gemensam väntelista och gemensamma rutiner för prioriteringar.
* Cellöar för transplantation tas från avlidna donatorers bukspottskörtlar. Det handlar om mycket små mängder per transplantation, motsvarande storleken på en halv sockerbit.
* Sedan 2001 utvinns och renas cellöar på Rudbecklaboratoriet i Uppsala, det enda centret i Norden.
* Patienten måste efter transplantationen ta immunhämmande läkemedel som kan ge vissa biverkningar.
* Tack vare samarbete med PET-centrum i Uppsala har nya spårämnen utvecklats som möjliggör spårning av cellöar. Man kan t ex se hur många som överlever och följa upp patienter med försämrad funktion. Samma teknik kan användas för att utreda nyinsjuknade patienter, för att se hur mycket insulinproducerande celler som finns kvar och välja rätt behandling för att stoppa upp fortsatt nedbrytning.


Fakta: Transplantation av bukspottkörtlar
* Ett behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån.
* Första transplantationen genomfördes 1966. Sedan dess har över 35 000 pankreastransplantationer gjorts globalt.
* Akademiska sjukhuset har gjort flest pancreastransplantationer i Sverige (förra året genomfördes 22 stycken, en fyrdubbling jämfört med 2005).
* Tidigare gjordes endast kombinerade transplantationer av njure och bukspottskörtel bland annat eftersom det saknades effektiva metoder att upptäcka tecken på avstötning. Tack vare en ny metod, som innebär att man tar en biopsi från tolvfingertarmen via gastroskopi har antalet bukspottkörteltransplantationer ökat stadigt sedan 2005.
* Förutom på Akademiska görs dessa transplantationer på Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm. I över 90 procent av fallen rör det sig om patienter med typ 1-diabetes.
* Bukspottkörtlar tas från avlidna donatorer.