Mini-transplantation gynnar äldre med leukemi
Drygt hundra personer genomgår stamcellstansplantation på Akademiska sjukhuset varje år som behandling för olika former av leukemi och andra tumör- och blodsjukdomar. Främsta syftet är att minska återfallsrisken. Åtta av tio kommer från andra län än Uppsala och vårdas flera veckor på sjukhuset, oftast i sällskap av en nära anhörig. Tack vare nya metoder kan allt äldre patienter transplanteras.
– Vid exempelvis akut och kronisk leukemi används sedan ett tiotal år RICT, en form av mini-transplantation där blodstamceller tas från en donator och lägre doser cellgifter ges före transplantationen. Genom att patientens immunförsvar inte slås ut lika mycket kan man transplantera både äldre patienter och patienter med komplicerande sjukdomar. Det handlar om ett tiotal patienter årligen, säger Kristina Carlson, överläkare på hematologen.
En av dem som genomgått RICT är snart 70-årige Rolf Östlund. Han insjuknade i akut myeloisk leukemi (AML) våren 2009. Efter fyra cytostatikabehandlingar genomgick han en stamcellstransplantation våren 2010 med blod från en anonym tysk donator. Vävnadstypen hos hans två systrar stämde inte.
– Nu känns det bara bra. Precis efter behandlingen, när håret började växa ut igen, förundrades jag över att det var mycket tjockare och lite lockigt. Det sägs att hårväxten kan påverkas av donatorn. Men nu börjar jag känna igen mig i spegeln, säger Rolf Östlund med ett skratt.
Han minns att de första symtomen var en känsla av matthet, att han ofta kände sig svag och trött. När han senare fick blåsor i munnen uppmanade vänner honom att gå till läkare. Efter att ha fått cancerdiagnosen fick Rolf fyra cytostatikabehandlingar före blodstamcellstransplantationen.
Sedan RICT introducerades som behandling på Akademiska sjukhuset år 1999 har 65 patienter genomgått en sådan mini-transplantation. Kristina Carlson betonar att den som genomgår en allogen transplantation, som i Rolf Östlunds fall, inte bara får stamceller från en donator utan även får ett helt nytt immunförsvar vilket innebär både för- och nackdelar.
– Det positiva är att vissa donatorceller har förmåga att döda de tumörceller som finns kvar i kroppen. Detta förhållande utnyttjas särskilt vid RICT. Det negativa är att de nya cellerna också kan attackera mottagarens friska organ, som till exempel hud, lever och tarm. Denna effekt som kallas GVH-reaktion kan kräva fortsatt behandling med immunhämmande läkemedel, avrundar Kristina Carlson.
Efter transplantationen fick Rolf en avstötningsreaktion, men han har blivit bättre med tiden. Vid återbesöket senare i mars ska man bland annat undersöka om han fortfarande har skydd mot difteri, stelkramp och röda hund, sjukdomar han vaccinerades mot som barn. Eventuellt måste vaccinationen göras om. Att ånyo behöva vaccinera sig bekommer honom inte.
– Jag är otroligt glad över att transplantationen verkar ha hjälpt, att jag återfått krafterna och kan umgås med de fyra barnbarnen som tidigare, avrundar han.
Text: Elisabeth Tysk
Foto: Privat
Fakta: Stamcellstransplantationer, SCT, vid leukemi
Stamceller är omogna celler som kan ge upphov till i princip alla blodets celler, röda och vita blodkroppar samt blodplättar. De tidigaste stamcellstransplantationerna, SCT, gjordes i mitten på 1970-talet och kallades då benmärgstransplantationer. Behandling med blodbildande stamceller ges vid olika sorters leukemi och andra tumörsjukdomar.
Vid allogen stamcellstransplantation tas benmärg antingen från en släkting eller icke släkting. Sådan transplantation ges vid akuta leukemier och ibland vid kronisk leukemi och lymfom. Vid autolog stamcellstransplantation tas blodstamceller från patienten själv. En sådan transplantation kan bli aktuell vid maligna lymfom, myelom och vissa typer av solida tumörer. Både autolog och allogen transplantation kan vara ett sätt att bota blodsjukdomar som annars har dålig prognos/med hög risk för återfall. Sjukhusvistelsen vid autolog transplantation är kortare, cirka tre veckor, jämfört med fyra till sex veckor eller längre vid allogen transplantation.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
