Nytt brännskadecentrum öppnar på Akademiska

Tillgång till egen operationssal och ökade möjligheter att isolera patienter är några fördelar med den nya intensivvårdsavdelning för brännskadade som invigs på Akademiska sjukhuset den 3 maj.
– Det nya brännskadecentrumet blir ett av de modernaste i Europa och är ett exempel på hur vi arbetar för att stärka Akademiska som ett av landets ledande universitetssjukhus, säger landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M).

Sedan Akademiska och Universitetssjukhuset i Linköping fick nationellt ansvar för svårt brännskadade i januari 2010 har antalet patienter i Uppsala mer än fördubblats till cirka 150 per år.

– Vi gör nu stora satsningar på Akademiskas infrastruktur. Det här är en del i den framtidssatsningen, säger Ludvig Larsson (FP), ordförande för produktionsstyrelsen.

Placeringen av det nya brännskadecentrumet på våningen under helikopterplattan är strategisk med tanke på att många av patienterna kommer från andra landsändar. Tack vare sjukhusets intensivvårdshelikopter kan livsavgörande insatser göras redan under transporten.

Därefter är snabba kirurgiska insatser a och o, att man inte väntar utan opererar så mycket som går.

– Genom att plastikmottagning, intensivvårdsavdelning och operationssalar samlas på en plats får personalen bättre möjlighet att samarbeta runt patienterna. Detta är viktigt eftersom brännskadevård bygger på teamarbete mellan många specialister. Vi kan också erbjuda bättre kontinuitet i vård och uppföljning, att patienterna kan träffa samma personal, säger Bengt Gerdin, professor och medicinskt ledningsansvarig för brännskadeintensivvården.

Totalt kan man vårda nio svårt brännskadade samtidigt uppdelade på fem enkelrum och två dubbelrum. Tillgången till fler isoleringsrum och större flexibilitet är betydelsefull med tanke på att svårt brännskadade är mycket infektionskänsliga i samband med hudtransplantationer då immunförsvaret trycks ned. Vissa patienter har smittsamma bakterier i såren och behöver isoleras av det skälet. Isoleringsrummen kan även användas vid svåra epidemier och om sjukhuset får in kontaminerade patienter, t ex personer som utsatts för höga stråldoser.

Koncentrationen av brännskadevården till två enheter har, enligt Bengt Gerdin, underlättat forskningen på området, från intensivvård och framodling av ny hud till omvårdnad och uppföljning. En mer samlad bild av patienterna underlättar också långtidsuppföljning. De båda enheterna har totalansvar för patienterna, från första konsultation till rehabilitering.

Fakta: Svåra brännskador 

I Sverige brännskadas omkring 20 000 personer av svåra brännskador varje år. Av dessa behöver 1 500 sjukhusvård, varav 300 är så svårt brännskadade att de behöver intensivvård en längre tid, ibland upp till ett halvår.  Bland yngre är skållning på hett vatten den vanligaste orsaken till brännskada, bland vuxna är skållning men även sängrökning i kombination med alkohol vanliga orsaker. Många vuxna skadas också vid arbetsplatsolyckor, exempelvis vid lödning/svetsning och antändning av kemiska ämnen.

Mer information:
Erik Weiman (M), ordf landstingsstyrelsen 070-691 60 26
Ludvig Larsson (FP), ordf produktionsstyrelsen, tel 070-611 25 75
Bengt Gerdin, professor i intensiv- och brännskadevård, 070-633 43 39
Elisabeth Tysk, presschef 070-622 24 21