Hjärtpumpar räddar liv på svårt hjärtsjuka

Hjärtpumpar, så kallad bridgebehandling, har ökat överlevnaden och förbättrat prognosen avsevärt för svårt hjärtsjuka. Fram till 1990-talet dog många med svår hjärtsvikt i väntan på transplantation. Akademiska sjukhuset är center för hjärtpumpar i Uppsala med tillhörande sjukvårdsregion. Här har patienter som längst har haft pump i fyra år. Utvecklingen uppmärksammas i samband med donationsveckan på Akademiska 8-12 oktober.

– De första pumparna som introducerades på 1990-talet var klumpiga och opererades in i buken. De som används i dag är både mindre och säkrare. Patienterna slipper vara inlagda på sjukhus. Många kan man bo hemma med sina familjer vilket ger en helt annan frihet och livskvalitet, säger Laila Hellgren, thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset.

Akademiska sjukhuset har för närvarande ett femtontal hjärtpumppatienter som kommer på regelbundna kontroller, oftast en gång i månaden.

Enligt Laila Hellgren har hjälphjärtan blivit allt vanligare för att avlasta hjärta och ibland även lungor, antingen för en kortare tids återhämtning eller i väntan på hjärttransplantation. Pumpen kan också vara ett alternativ för personer med den allra svåraste formen av hjärtsvikt, oftast efter hjärtinfarkt, hjärtstillestånd, infektioner och förgiftningar, där gängse farmakologisk behandling inte är tillräcklig.

– Lite förenklat kan man säga att pumpen fungerar som en by pass. Det vanligaste är att patienten behöver avlastning av vänster kammare, så kallad LVAD, berättar Laila Hellgren.

Hjärtpumpen opereras in i hjärtsäcken och det syresatta blodet leds via en rotor förbi den trötta kammaren direkt in i kroppspulsådern. Pumpen drivs av två batterier som laddas morgon och kväll. Nattetid måste patienten vara ansluten till elnätet.

Mer information:
Laila Hellgren, thoraxkirurg, 018-611 40 54
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

 
Fakta: Hjärtsvikt och hjärtpumpar
* Ungefär 25 000 – 30 000 personer insjuknar i hjärtsvikt varje år. Antalet ökar i takt med att befolkningen åldras och fler överlever exempelvis hjärtinfarkt.
* I Sverige får ett sextiotal personer med svår hjärtsvikt årligen ett hjälphjärta eller mekanisk hjärtpump som de också kallas.
* För barn är de vanligaste orsakerna medfödda hjärtmissbildningar samt kronisk hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati), hos vuxna är ischemisk hjärtsjukdom som beror på åderförkalkning i kranskärlen och nedsatt blodcirkulation alternativt kardiomyopati orsakad av infektioner, reumatisk sjukdom eller alkoholmissbruk vanligast.