Belastning direkt efter höftledsoperation inte skadligt
Hur mycket och hur snabbt ska höftledsopererade patienter belasta protesen efter operationen? Flertalet ortopedkliniker i Sverige rekommenderar sedan ett tiotal år full belastning direkt efter ingreppet, men vetenskapliga belägg har saknats och i vissa länder är man fortfarande restriktiv. En ny forskningsstudie på Akademiska sjukhuset slår nu fast att snabb belastning varken påverkar protesens stabilitet eller patientens bentäthet negativt.
– Våra resultat visar att protesens stabilitet, ledskålens rörlighet och patientens bentäthet inte påverkas negativt av belastning direkt efter operation. Patienter som snabbt blir rörliga mår dessutom bättre. Det är så mycket enklare att kunna använda båda benen direkt. I exempelvis USA har man varit mer försiktig med belastning för nyopererade. Förhoppningsvis kan studien leda till att denna praxis sprider sig, säger Olof Wolf, ortoped och ansvarig för studien.
I Sverige görs närmare 15 000 höftledsprotesoperationer varje år. I Uppsala län gjordes 561 sådana operationer 2010, varav 258 på Akademiska. De vanligaste orsakerna är att höftleden slitits ut på grund av artros eller ledgångsreumatism. Om patienten är under 65 år, har god benkvalitet och är icke rökare är det vanligast med så kallade ocementerade höftledsproteser som slås in i benet och sedan får växa fast. Metoden är en fördel om patienten senare behöver opereras om. Tidigare har patienterna rekommenderats att belasta kroppen successivt genom så kallad stegmarkering under sex till 12 veckor. Men på senare år har landets ortopedkliniker gått över till att rekommendera belastning direkt efter operation eftersom detta ansetts gynna rörligheten och förkorta vårdtiderna, som i dag är i genomsnitt tre till fem dagar.
I studien ingick yngre patienter i 50-60 årsåldern som fått en höftled utbytt mot implantat på Akademiska. Patienterna lottades in två grupper, där den ena fick belasta protesen fullt ut från start med stöd av sjukgymnastik, bassäng- och cykelträning. Den andra gruppen fick instruktioner om att under tre månader belasta det opererade benet med 15-20 kg i kombination med sjukgymnastik fokuserad på rörlighet. Noggranna mätningar med röntgen gjordes direkt efter operation, ett flertal gånger under det första året samt två respektive fem år efter operationen.
– Vi misstänkte att patienter som belastade den opererade höftleden direkt skulle tappa mindre benmassa runt protesen men så var inte fallet. Skillnaden i förlorad muskel- och fettvävnad mellan grupperna var försumbar, säger Olof Wolf.
Olof Wolfs avhandling ”Osteoarthritis of the Hip Uncemented Total Hip Arthroplasty” presenterades i november 2010 vid Uppsala universitet.
Mer information:
Olof Wolf, ortoped, 0709-728284
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
