Läkemedel mot Alzheimer testas på patienter
Drygt 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och andelen ökar i takt med att vi lever allt längre. Vanligast är Alzheimers sjukdom. Tidigare läkemedel har varit symtomlindrande men sedan ett år testas ett nytt läkemedel på patienter som angriper själva orsaken till sjukdomen.
– Inga biverkningar har uppkommit och vi ser hoppfullt på resultaten, säger Lars Lannfelt, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i geriatrik vid Uppsala universitet med anledning av internationella Alzheimerdagen den 21 september.
Vid Alzheimers sjukdom bildas proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack, som successivt leder till att patientens hjärna förtvinar. Proteinet beta-amyloid driver på utvecklingen av dessa plack som innehåller trådar av amyloid som kallas fibriller.
Lars Lannfelts forskargrupp vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala har under många år studerat proteinet beta-amyloid. Upptäckten av den ”arktiska” mutationen i en gen hos en familj med Alzheimers sjukdom i norra Sverige har bidragit till bättre förståelse av sjukdomsprocessen.
– Genom molekylära studier av denna mutation har vi förstått att det är lösliga förstadier till beta-amyloidfibriller (profibriller) som är mest skadliga för hjärnans nervceller. Det nya läkemedlet är en form av immunterapi (monoklonala antikroppar) som angriper protofibrillerna, säger Lars Lannfelt.
Utvecklingen av läkemedlet har skett i samarbete med bioteknikbolaget BioArctic Neuroscience, uppkallat efter den ”arktiska” mutationen.
I den kliniska studie som nu pågår, en så kallad fas I-studie, ingår ett 80-tal patienter med Alzheimers sjukdom. Syftet är att undersöka läkemedlets säkerhet och hur det bryts ner i kroppen. Nästa steg blir en fas II-studie som förhoppningsvis kan starta redan 2012. Den omfattar en större grupp patienter med syfte att studera läkemedlets effekt och dosering.
– Vi hoppas att antikroppar mot protofibriller ska kunna stoppa sjukdomsprocessen, säger Lars Lannfelt.
Förbättring av diagnostiken sker hela tiden, bland annat genom bättre biokemiska mätmetoder av proteiner i ryggvätska (CSF), för att kunna identifiera sjukdomen tidigt samt för att kunna följa förloppet. Forskargruppen på Rudbecklaboratoriet utvecklar, i samarbete med den kliniska verksamheten på Geriatrikens Minnesmottagning vid Akademiska, metoder för att mäta halten av protofibriller i ryggvätska, men även nya typer av bilddiagnostik med positronemissionstomografi (PET). Den dag det finns effektiv behandling blir det extra viktigt med tidig och korrekt diagnostik.
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
