Akademiska sjukhuset

Läkemedel mot Alzheimer testas på patienter

19.9.2011 11:12:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Nyheter

Dela

Drygt 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och andelen ökar i takt med att vi lever allt längre. Vanligast är Alzheimers sjukdom. Tidigare läkemedel har varit symtomlindrande men sedan ett år testas ett nytt läkemedel på patienter som angriper själva orsaken till sjukdomen.

– Inga biverkningar har uppkommit och vi ser hoppfullt på resultaten, säger Lars Lannfelt, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i geriatrik vid Uppsala universitet med anledning av internationella Alzheimerdagen den 21 september.

Vid Alzheimers sjukdom bildas proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack, som successivt leder till att patientens hjärna förtvinar. Proteinet beta-amyloid driver på utvecklingen av dessa plack som innehåller trådar av amyloid som kallas fibriller.

Lars Lannfelts forskargrupp vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala har under många år studerat proteinet beta-amyloid. Upptäckten av den ”arktiska” mutationen i en gen hos en familj med Alzheimers sjukdom i norra Sverige har bidragit till bättre förståelse av sjukdomsprocessen.

– Genom molekylära studier av denna mutation har vi förstått att det är lösliga förstadier till beta-amyloidfibriller (profibriller) som är mest skadliga för hjärnans nervceller. Det nya läkemedlet är en form av immunterapi (monoklonala antikroppar) som angriper protofibrillerna, säger Lars Lannfelt.

Utvecklingen av läkemedlet har skett i samarbete med bioteknikbolaget BioArctic Neuroscience, uppkallat efter den ”arktiska” mutationen.

I den kliniska studie som nu pågår, en så kallad fas I-studie, ingår ett 80-tal patienter med Alzheimers sjukdom. Syftet är att undersöka läkemedlets säkerhet och hur det bryts ner i kroppen. Nästa steg blir en fas II-studie som förhoppningsvis kan starta redan 2012. Den omfattar en större grupp patienter med syfte att studera läkemedlets effekt och dosering.

– Vi hoppas att antikroppar mot protofibriller ska kunna stoppa sjukdomsprocessen, säger Lars Lannfelt.

Förbättring av diagnostiken sker hela tiden, bland annat genom bättre biokemiska mätmetoder av proteiner i ryggvätska (CSF), för att kunna identifiera sjukdomen tidigt samt för att kunna följa förloppet. Forskargruppen på Rudbecklaboratoriet utvecklar, i samarbete med den kliniska verksamheten på Geriatrikens Minnesmottagning vid Akademiska, metoder för att mäta halten av protofibriller i ryggvätska, men även nya typer av bilddiagnostik med positronemissionstomografi (PET). Den dag det finns effektiv behandling blir det extra viktigt med tidig och korrekt diagnostik.

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.

Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye