Akademiska testar nytt vaccin mot njurcancer

Vid årsskiftet blir Akademiska sjukhuset nav för en klinisk studie där man för första gången testar en ny typ av terapeutiskt vaccin på patienter. Vaccinet, som utgörs av så kallade dendritiska celler från friska blodgivare, kan ses som en vidareutveckling av de rön kring dendritiska celler som i dagarna belönas med nobelpriset i medicin.

Läkemedelsverket gav nyligen grönt ljus för att testa vaccinet på patienter med spridd njurcancer. I Sverige insjuknar cirka tusen personer varje år i njurcancer och hälften överlever inte. Prognosen är sämst när tumören spritt sig utanför njuren. Det är just dessa patienter som är aktuella för den kliniska studien. Ett annat kriterium är att modertumören ännu inte har opererats.

– Vaccinet bygger egentligen på en väldigt allmän princip, att så kallade dendritceller från en ”främmande” individ drar igång en stark inflammatorisk reaktion hos mottagaren. Teoretiskt sett kan vi därför behandla alla typer av tumörer, bara vi kan komma åt modertumören eller eventuell dottertumör via injektion, säger prövningsledaren Anna Laurell, cancerspecialist på onkologen vid Akademiska sjukhuset.

Syftet med vaccinet är att dendritcellerna, som är kroppsfrämmande för patienterna, drar igång en lokal avstötningsreaktion i tumören. Inflammationen som uppstår leder i sin tur till att patientens egna dendritceller börjar ”utbilda” tumörspecifika dödarceller (så kallade cytotoxiska T-celler). Dessa angriper både modertumören och metastaser.

– Strategin är helt unik och har tidigare inte testats i kliniska studier. Djurförsök har uppvisat lovande resultat och förhoppningen är nu att vaccinet även ska ha en tumörhämmande effekt på patienter med spridd njurcancer, säger docent Alex Karlsson-Parra vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala, en av forskarna bakom det aktuella vaccinet.

Totalt kommer tolv patienter att ingå i den kliniska studien som beräknas pågå i drygt ett år. Varje patient kommer att få två vaccindoser som injiceras i modertumören som sitter i njuren. Detta sker med två veckors mellanrum. Efter andra dosen opereras den tumördrabbade njuren bort enligt etablerad behandlingsrutin. Förutom att studera eventuella biverkningar kommer forskarna att med datortomografi (skiktröntgen) följa hur metastaserna påverkas. Därmed kan behandlingseffekten av vaccinet utvärderas.

 
Mer information:
Alex Karlsson-Parra, docent vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala, 070-5167579
Anna Laurell, onkolog, 070-486 89 73
Eirikur Gudmundsson, urolog, 070 721 24 26
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21