Kärlröntgen vid Akademiska expanderar i nytt labb

Den 6 december invigs en ny utrustning för kärlröntgen av hjärnan, så kallad neuroangiografi, på Akademiska sjukhuset. Med den nya apparaturen räknar man med att kunna diagnostisera med ännu större precision, men också behandla fler patienter blödning i hjärnan och akut stroke från sjukvårdsregionen och andra delar av landet.

– Det handlar i första hand om patienter som fått akut blödning i hjärnan men också patienter med akut stroke orsakad av blodpropp (slaganfall), där man kan utföra så kallad endovaskulär trombektomi. I regionen är patientunderlaget närmare två miljoner, säger Elna-Marie Larsson, överläkare och professor i neuroradiologi.

Neuroangiografi används för att studera utseendet på blodkärl och artärflödet i hjärnan. Den nya röntgenapparaturen innebär att denna verksamhet kan expandera inom Bild- och funktionsmedicin vid Akademiska sjukhuset. Den största patientgruppen har en akut blödning i hjärnan orsakad av brustna kärlväggar efter att en utbuktning (aneurysm) bildats där blodkärlen delar sig. Blödningen utanpå hjärnan leder till ett ökat tryck med symtom som plötslig, intensiv huvudvärk och nackstyvhet.

– Eftersom risken är hög för en ny blödning de närmaste dagarna är det viktigt att behandla patienten tidigt. I det nya angiografilabbet blir det möjligt för neuroröntgenläkaren att behandla genom att föra in tunna platinatrådar i utbuktningen från kärlet, så att de rullas ihop och stoppar blodflödet. Därmed minskar risken för en ny bristning. Cirka två procent av befolkningen har sådana utbuktningar på kärl i hjärnan men hos många brister de aldrig, säger Elna-Marie Larsson.

En annan patientgrupp man kommer att behandla är barn med medfödda kärlmissbildningar i huden, men även kärlmissbildningar i hjärnan och ryggen hos vuxna.

– Många patienter undersöks först med skiktröntgen (datortomografi) vid sina hemsjukhus och remitteras därefter till Akademiska sjukhuset för kärlröntgen och behandling. Den nya röntgenapparaturen möjliggör snabbare och mer exakt diagnostik och behandling tack vare högre bildkvalitet och ny avancerad teknik. Vi får dessutom större arbetsytor för personalen, något som kan bidra till bättre arbetsflöde, säger Elna-Marie Larsson.

Under 2012 räknar man dessutom med att kunna behandla fler patienter med akut stroke orsakad av blodpropp med så kallad endovaskulär trombektomi. Metoden innebär att blodproppen dras ut genom en tunn slang som förts in via ljumsken.

Mer information:
Elna-Marie Larsson, överläkare inom Bild- och funktionsmedicin och professor i neuroradiologi vid Uppsala universitet, 018-611 4781 eller 070-699 47 81
Adel Shalabi, chef för Bild- och funktionsmedicin, 018-611 47 91
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21