Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt äldre kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men det finns inget tydligt samband mellan vare sig kostintag av D-vitamin eller höga D-vitaminnivåer i blodet, och ökad risk för benskörhet och benbrott, visar ny forskning vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

– Kostintaget av vitamin D verkar inte påverka risken att drabbas av benskörhet eller benbrott i Sverige. Det kan bero på att solljus och ärftlighet spelar större roll för vitamin D- nivåerna i blodet än kostintaget. Men inte heller höga vitaminhalter i blodet är starkt kopplat till benskörhet eller benbrott, säger Greta Snellman, ortoped på Akademiska sjukhuset, som disputerar vid Uppsala universitet den 25 november.

D-vitamin, som egentligen är ett hormon, behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium i kosten, ett ämne som tillsammans med fosfat bidrar till ett starkt och hållfast skelett.

D-vitamin finns exempelvis i fet fisk som lax, sill och makrill, men också i lever och berikade lättmjölksprodukter och margarin. När huden utsätts för UV-strålning omvandlas solljuset till D-vitamin, men förmågan minskar med åren.

Studierna som ligger till grund för avhandlingen baseras på registerdata på svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsala baserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska tvillingregistret.

Förutom slutsatsen att det saknas belägg i forskningen för att D-vitaminintag via kosten skulle minska risken för benskörhet/benbrott konstaterar Greta Snellman att devisen lagom är bäst även stämmer här.

– Både låga och höga nivåer av D-vitamin i blodet kan rentav vara skadligt. En av studierna visade att risken att dö i cancer var större bland män med de lägsta respektive högsta vitamin D nivåerna i blodet, säger Greta Snellman.

Enligt Greta Snellman behövs mindre solljus än man tror för att bilda D-vitamin. Efter 10-15 minuter i solen sommartid har ljushyade bildat stora mängder D-vitamin. I studierna fann hon, inte oväntat, högre halter vitaminet i blodet under sommaren än under vintern.

– Vi som bor i solfattiga delar av världen som Norden har ljus hy, vilket kan bero på att vi anpassat oss genetiskt för att skapa så mycket D-vitamin som möjligt under sommaren och därmed bilda en buffert eller reserv inför vintern. Människor med mörk hy bildar mindre D vitamin än ljushyade. De behöver vistas i solen längre tid för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin. Därför är inte säkert att vi kan ge samma kostrekommendationer när det gäller D-vitamin intag till ljushyade och mörkhyade svenskar, säger Greta Snellman.

Mer information:
Greta Snellman, ortoped, 070-485 22 40
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21