Akademiska störst i Norden på intern strålbehandling mot neuroendokrina tumörer
![På bilden syns från vänster: Anders Sundin (överläkare och professor), Mattias Sandström (1:e sjukhusfysiker), Anna Eriksson (avdelningschef molekylärbilddiagnostiska avdelningen) och Mark Lubberink (gruppchef inom medicinsk fysik och professor).](/data/images/00243/b46d29c4-eb32-42f7-806b-e8b7adb115bd-w_720.png)
– I och med flytten så har vi sannolikt en av de bättre behandlingsenheterna för cancerterapi med målsökande radioaktiva ämnen i världen. Patienterna kan observeras under hela behandlingen från strålskyddade rum, de har egen toalett/dusch och det är nära mellan vårdavdelning och enheter för diagnostik och behandling, säger Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik.
Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. Cancertumörerna finns oftast i mag-tarmkanalen eller i lungorna, men kan även uppstå i andra organ som till exempel magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln och därifrån sprida sig till, ofta till lever och lymfkörtlar.
Akademiska sjukhuset har ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi dit patienter med neuroendokrina tumörer remitteras. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats med målsökande radioaktiva ämnen. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.
Radioaktiva cancerläkemedel, även kallade radionuklidbehandlingar, är ett av flera exempel på målsökande behandling och används framförallt mot endokrina och neuroendokrina tumörer. Den vanligaste behandlingen är Lutetium-177-märkt octreotat som ges via injektion direkt i blodbanan. En annan sedan länge etablerad behandling på flera svenska sjukhus är med radioaktivt jod vid sköldkörtelcancer eller överfunktion av sköldkörteln. Flera ytterligare radioaktiva läkemedel är godkända eller i sena kliniska prövningar.
Enligt Mattias Sandström är fördelen jämfört med traditionell strålbehandling att man kan behandla den här typen av spridd cancer eftersom det målsökande ämnet tas upp i cancerceller i hela kroppen. Man behöver s.a.s. inte ens veta var metastaserna finns innan behandlingen, det målsökande ämnet hittar ändå dit. Tumörcellerna utsätts för en mycket kraftfull stråldos med acceptabla stråldoser till den omgivande vävnaden.
De senaste åren har sjukhuset legat i frontlinjen inom PET-kameradiagnostik och behandling. För bedömning av vilka patienter som lämpar sig för Lutetiumbehandling används PET-kameraundersökning. Med Gammakamera-undersökningar följs patienterna i detalj för att beräkna stråldoserna till njurar och benmärg.
– Enligt ursprungsprotokollet gavs fyra behandlingar. Genom att antalet Lutetium-behandlingar i stället optimeras individuellt för varje patient förbättras resultatet. Våra studier visar att överlevnaden ökar med flera år för patienter som klarar av att få så många behandlingar att man når övre stråldosgränserna för njurar och benmärg, jämfört med dem som inte gjorde det utan fick färre behandlingar, säger Anders Sundin, överläkare och professor i positronemissionstomografi (PET), och fortsätter:
– Över hälften av våra patienter får fler än fyra behandlingar, ibland upp till 10-12. I en nyligen publicerad studie har vi också visat att Lutetiumbehandling är säkert även för patienter som dessförinnan genomgått flera typer av cytostatikabehandlingar.
För mer information, kontakta:
Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik, tel: 018-611 27 49, e-post: mattias.sandstrom@akademiska.se
Anders Sundin, överläkare inom bild- och funktionsmedicin på Akademiska sjukhuset och professor i positronemissionstomografi vid Uppsala universitet, tel: 018-611 93 48,
e-post: Anders.Sundin@radiol.uu.se
Mark Lubberink, gruppchef inom medicinsk fysik på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i molekylär avbildningsfysik vid Uppsala universitet, tel: 018-611 96 44 eller 070-867 61 64,
e-post: mark.lubberink@akademiska.se
FAKTA: Målsökande intern radioterapi (radionuklidbehandling) på Akademiska
- Används framförallt som behandling mot neuroendokrina tumörer, eller NET som de också kallas. Dessa tumörer finns oftast i mag-tarmkanalen och i lungorna.
- Sedan 2010 har runt 900 patienter behandlats med radioaktiva målsökande molekyler (70-80 per år). Det görs närmare åtta behandlingar i veckan, cirka 350 per år.
- Varje patient får minst 4-5 behandlingar, ibland över 10.
- De målsökande molekylerna som är märkta med Lutetium injiceras i blodet, transporteras till tumörcellerna, tar sig in i dessa och avger strålningen.
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
![På bilden syns från vänster: Anders Sundin (överläkare och professor), Mattias Sandström (1:e sjukhusfysiker), Anna Eriksson (avdelningschef molekylärbilddiagnostiska avdelningen) och Mark Lubberink (gruppchef inom medicinsk fysik och professor).](/data/images/00243/b46d29c4-eb32-42f7-806b-e8b7adb115bd-w_240.png)
![Mattias Sandström](/data/images/00995/9e519be0-a1e6-450b-8cca-24be0eaf23d0-w_240.jpg)
![Anders Sundin](/data/images/00156/a84bf226-e8c8-45f5-a46d-cce37d3f622d-w_240.jpg)
![Mark Lubberink](/data/images/00267/3f164dbb-4980-4815-9cdb-802196d0ccfb-w_240.jpg)
![Anna Eriksson](/data/images/00922/17bbcb5e-2615-4e9e-b5b3-4ef0b78bf23a-w_240.jpg)
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum