Överviktskirurgi med duodenal switch ger bäst långtidsresultat

- Resultaten är tydliga, säger Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset. Trots att DS-gruppen både vägde mer och oftare hade diabetes gick det bäst för dem på lång sikt.
Duodenal switch är en mer omfattande operation som erbjuds personer med särskilt svår fetma (BMI över 50) då de vanliga överviktsingreppen kan vara otillräckliga. Vid Akademiska sjukhuset utförs drygt 40 sådana operationer per år på patienter från hela landet.
I den aktuella studien ingick 1667 personer över 38 år varav 60 procent kvinnor. Samtliga hade före operation ett BMI över 55. Syftet var att studera långtidsresultaten för de två operationstyperna. 333 opererades med DS och övriga med den vanligaste metoden gastric bypass. De båda grupperna var matchade på ålder, kön, BMI, operationsår, socioekonomiska faktorer och följdsjukdomar till övervikten.
Fem år efter operation hade DS-gruppen större viktnedgång (i snitt 67 kg), vilket motsvarar en 41-procentig minskning av den tidigare kroppsvikten jämfört med 50 kg efter gastric bypass. Tio år efter operation med DS var förekomsten av diabetes och högt blodtryck lägre jämfört med gastric bypass.
Enligt Magnus Sundbom förelåg ingen skillnad i behovet av ytterligare sjukhusvård eller dödlighet, men DS-gruppen hade behov av mer slutenvård relaterad till bristsjukdomar och ytterligare bukoperationer, framför allt operation för ärrbråck. Totalt sett skattade DS-opererade sin livskvalitet signifikant högre än den andra gruppen.
- Vi anser att överviktsingreppet duodenal switch bör erbjudas individer med BMI över 50 i större utsträckning än idag, men att vården av dessa patienter ska koncentreras till några få enheter i Sverige för att minimera risken för näringsbrist på lång sikt, säger Magnus Sundbom och fortsätter:
- Antalet individer med BMI över 50 blir allt vanligare och är den enskilt snabbast växande grupp som söker överviktskirurgi. I dagsläget utgör denna grupp cirka tio procent av dem som söker överviktskirurgi i Sverige, och en dryg fjärdedel i USA.
Nota bene: Studierna ingår i Martin Löfling Skogars doktorsavhandling vid Institutionen för Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. De vetenskapliga studierna har publicerats i Surgery for Obesity and Related Diseases (SOARD).
För mer information, kontakta:
Magnus Sundom, professor och överläkare, ansvarig för överviktskirurgi,
Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 46 16, e-post: magnus.sundbom@surgsci.uu.se
Fakta: Operationsmetoder vid kraftig övervikt/fetma
- De vanligaste operationsmetoderna globalt och i Sverige är gastric bypass (GBP) och sleeve gastrektomi.
- Dessa operationer ger en otillräcklig viktnedgång hos individer med mycket svår fetma (BMI över 50), då mer än hälften har kvar en bestående svår fetma (BMI över 35) efter operation.
- Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen. Detta kan ge oönskade bristtillstånd på längre sikt.
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel22.4.2025 08:15:59 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att vården och forskningen inom cancerområdet i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.
Fem Uppsalaforskare får stora anslag från Njurfonden10.4.2025 08:00:56 CEST | Nyheter
Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.
Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.
Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum