Överviktskirurgi med duodenal switch ger bäst långtidsresultat
19.3.2020 08:30:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Resultaten är tydliga, säger Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset. Trots att DS-gruppen både vägde mer och oftare hade diabetes gick det bäst för dem på lång sikt.
Duodenal switch är en mer omfattande operation som erbjuds personer med särskilt svår fetma (BMI över 50) då de vanliga överviktsingreppen kan vara otillräckliga. Vid Akademiska sjukhuset utförs drygt 40 sådana operationer per år på patienter från hela landet.
I den aktuella studien ingick 1667 personer över 38 år varav 60 procent kvinnor. Samtliga hade före operation ett BMI över 55. Syftet var att studera långtidsresultaten för de två operationstyperna. 333 opererades med DS och övriga med den vanligaste metoden gastric bypass. De båda grupperna var matchade på ålder, kön, BMI, operationsår, socioekonomiska faktorer och följdsjukdomar till övervikten.
Fem år efter operation hade DS-gruppen större viktnedgång (i snitt 67 kg), vilket motsvarar en 41-procentig minskning av den tidigare kroppsvikten jämfört med 50 kg efter gastric bypass. Tio år efter operation med DS var förekomsten av diabetes och högt blodtryck lägre jämfört med gastric bypass.
Enligt Magnus Sundbom förelåg ingen skillnad i behovet av ytterligare sjukhusvård eller dödlighet, men DS-gruppen hade behov av mer slutenvård relaterad till bristsjukdomar och ytterligare bukoperationer, framför allt operation för ärrbråck. Totalt sett skattade DS-opererade sin livskvalitet signifikant högre än den andra gruppen.
- Vi anser att överviktsingreppet duodenal switch bör erbjudas individer med BMI över 50 i större utsträckning än idag, men att vården av dessa patienter ska koncentreras till några få enheter i Sverige för att minimera risken för näringsbrist på lång sikt, säger Magnus Sundbom och fortsätter:
- Antalet individer med BMI över 50 blir allt vanligare och är den enskilt snabbast växande grupp som söker överviktskirurgi. I dagsläget utgör denna grupp cirka tio procent av dem som söker överviktskirurgi i Sverige, och en dryg fjärdedel i USA.
Nota bene: Studierna ingår i Martin Löfling Skogars doktorsavhandling vid Institutionen för Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. De vetenskapliga studierna har publicerats i Surgery for Obesity and Related Diseases (SOARD).
För mer information, kontakta:
Magnus Sundom, professor och överläkare, ansvarig för överviktskirurgi,
Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 46 16, e-post: magnus.sundbom@surgsci.uu.se
Fakta: Operationsmetoder vid kraftig övervikt/fetma
- De vanligaste operationsmetoderna globalt och i Sverige är gastric bypass (GBP) och sleeve gastrektomi.
- Dessa operationer ger en otillräcklig viktnedgång hos individer med mycket svår fetma (BMI över 50), då mer än hälften har kvar en bestående svår fetma (BMI över 35) efter operation.
- Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen. Detta kan ge oönskade bristtillstånd på längre sikt.
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
