Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan

Fortsatt stora skillnader i skolors betygssättning

Rapporten bygger på jämförelser och analyser av hur gymnasieelevers kursbetyg i matematik, svenska och engelska sätts i relation till deras resultat på de nationella proven. Skillnaderna mellan skolors betygssättning är fortsatt stora och har inte förändrats mellan åren 2014–2018. Det finns många skolor där en stor andel av eleverna får högre kursbetyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg.

Relativ betygssättning viktig förklaring

Det finns en betydande relativ betygssättning i gymnasieskolan, det vill säga att betygssättningen på skolorna utgår ifrån den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan. Det innebär att det är mindre vanligt förekommande med högre kursbetyg än provbetyg för elever som går i en skola med många högpresterande elever jämfört med elever som går i skolor med lägre genomsnittlig prestationsnivå. Den kan förklara omkring 14–34 procent av de totala skillnaderna i skolors betygsättning i förhållande till de nationella proven. Detta resultat understryker svårigheterna för lärare att inom befintligt betygssystem hitta en gemensam nivå för betygssättningen mellan olika skolor.

Fristående skolor är något mer generösa i betygssättningen

Det finns fristående skolor som är restriktiva i sin betygssättning och det finns kommunala skolor som är generösa. Men analysen visar att fristående skolor i genomsnitt är mer generösa i betygssättningen i förhållande till de nationella proven jämfört med kommunala skolor. Skillnaden i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor förklarar dock bara en mycket liten del, omkring 0,5–1 procent, av de totala skillnaderna.

Små skillnader i betygssättning av olika elevgrupper

Lärarna förmår att på det stora hela sätta betyg utan att ta hänsyn till elevernas bakgrund. I vissa kurser får kvinnor högre kursbetyg relativt proven jämfört med män, men skillnaderna är inte stora. Utlandsfödda elever får i vissa kurser något högre betyg relativt proven jämfört med elever födda i Sverige, men skillnaderna är små. När det gäller betygssättningen av elever med olika socioekonomisk bakgrund syns inga skillnader alls.

Förändringar på systemnivå behövs för att likvärdigheten ska öka

I dagens betygssystem är det en omöjlig uppgift för lärarna att åstadkomma en helt samstämmig tolkning som leder till en nationellt likvärdig betygssättning av elevernas kunskaper. De grundläggande problemen är inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet. För att nå en markant ökad likvärdighet i betygssättningen krävs förändringar i betygssystemet, exempelvis att de nationella proven ges större betydelse för betygssättningen på skolnivå. Detta framhöll även Skolverket i februari 2019 i en motsvarande rapport om betygen i årskurs 9. Sådana förändringar behöver dock utredas noggrant och vägas mot tänkbara negativa effekter.

Om analysen

I rapporten analyseras hur kursbetygen sätts i relation till resultaten på de nationella proven, uppdelat på elevers olika kön, migrationsbakgrund och socioekonomiska bakgrund. Dessutom undersöks skillnader i betygssättning i relation till resultaten på de nationella proven mellan skolor totalt, mellan kommunala och fristående skolor samt mellan skolor med olika genomsnittlig prestationsnivå.

Tidigare publicerad analys om elever i åk 9

I februari 2019 publicerades en rapport som analyserade hur betygen i årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven, uppdelat på elevers olika kön, migrationsbakgrund och socioekonomiska bakgrund. Resultatet från den rapporten visar på samma mönster i ämnena matematik, engelska och svenska.

För frågor kontakta

Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket, 08-527 333 45