Sveriges Allmännytta

Bra att en bostadssocial utredning har tillsatts – men ett helhetsgrepp saknas

Dela
– Äntligen tillsätter regeringen en ny bostadssocial utredning. Det har vi efterfrågat under flera år. Utredningsdirektivet pekar på flera viktiga frågor som behöver lösas, men ambitionen att ta ett helhetsgrepp på den sociala bostadspolitiken saknas, säger Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta.

Regeringen ger en utredare i uppdrag att titta på två viktiga delar i den sociala bostadspolitiken: uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, samt de bostadspolitiska verktyg som kommuner har för att hjälpa de hushåll som står längst ifrån bostadsmarknaden.

Grunderna för nuvarande bostadspolitiken formulerades av 1940-talets bostadsociala utredning. Men politiken har förändrats under de senaste 25 åren. Staten har dragit sig tillbaka och bostadsförsörjningen sker nu på marknadens villkor. Samtidigt har klyftorna ökat – mellan de som äger och de som hyr, mellan de som har en bostad och de som inte har det, mellan stad och land.

- Därför behövs en ny social bostadspolitik – en politik för goda bostäder till rimliga kostnader så att människor kan leva ett gott liv och att samhället hålls samman. Sveriges Allmännytta har under flera år efterfrågat en ny bostadssocial utredning och välkomnar att denna utredning nu har tillsatts, säger Anders Nordstrand,vd Sveriges Allmännytta.

- Direktivet tar upp flera frågor som var och en är viktiga att ta itu med, inte minst ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. En viktig fråga som inte finns med är bostadsbidragets storlek, funktionssätt och räckvidd, menar Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta.

- Det saknas också ett helhetsperspektiv på bostadsförsörjningen. Riksdagen har fastställt ett bostadspolitiskt mål – väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Hur ska detta mål uppnås? Då måste man komma in på de stora frågorna – som politikens och marknadens roller och sampel liksom den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta.

I uppdraget ingår att analysera hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen fungerar som verktyg för en socialt hållbar bostadsförsörjning.

- Det är mycket positivt att direktivet lyfter allmännyttans roll för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Allmännyttan har i vår moderna historia haft en avgörande betydelse för att undanröja bostadsbrist och höja bostadsstandarden. Idag måste vi utöver kärnverksamheten – att bygga och förvalta bostäder för alla – utveckla rollen som samhällsbyggare och möjliggörare, säger Anders Nordstrand,vd Sveriges Allmännytta.

Kontakter

Bilder

Om

Sveriges Allmännytta
Sveriges Allmännytta
Hornsgatan 15
118 46 Stockholm

08-406 55 00http://www.sverigesallmannytta.se

Sveriges Allmännytta är bransch- och intresseorganisationen för 320 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag som bygger och förvaltar hyresbostäder för alla i hela landet. Tillsammans har de över 975 000 hyresbostäder

Vi bistår våra medlemmar så att de kan vara långsiktiga och konkurrenskraftiga aktörer på bostadsmarknaden. På så sätt bidrar vi gemensamt till en hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Följ Sveriges Allmännytta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Sveriges Allmännytta

Vinnaren av Allmännyttans bästa bygge 2024 är utsedd29.5.2024 10:45:00 CEST | Pressmeddelande

Nu har juryn avgjort vilket projekt som vinner tävlingen om Allmännyttans bästa bygge! Segrande ur finalstriden går Fristadbostäder med trähusprojektet Prästhöjden. ”Ett vackert och fint inplacerat seniorboende intill skogen, där det syns och känns att de boende trivs”, skriver juryn i sin motivering. Eskilstuna Kommunfastigheter får ett hedersomnämnande för innovativa energilösningar med energidelning mellan husen i projektet Skogstorp.

Trots löften om sänkningar - elnätspriserna fortsätter stiga28.5.2024 08:05:00 CEST | Pressmeddelande

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.

Kraftigt stigande elnätspriser i Östergötlands län28.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Östergötlands län är elnätspriserna högst i Kinda (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Linköping (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 64 procent högre i Kinda jämfört med Linköping. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Kraftigt stigande elnätspriser i Örebros län28.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Örebros län är elnätspriserna högst i Askersund (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Ljusnarsberg (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 70 procent högre i Askersund jämfört med Ljusnarsberg. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye