Fyra av tio har drabbats av vattenbrist de senaste fem åren

Generellt är det gott om vatten i Sverige men de senaste åren har grundvattennivåerna blivit lägre och på flera håll i landet har läget varit kritiskt. Hela 67 av de 98 kommuner som svarat på en undersökning från WSP uppger att de redan idag har påverkats av klimatförändringarna och extrema väderhändelser. Trots det uppger bara 26 av de tillfrågade att kommunen har klimatanpassningsplaner för att möta dessa risker.

Bland hushållen är det 37 procent som uppger att de under de senaste fem åren drabbats av vattenbrist, vilket föranlett någon typ av restriktioner som exempelvis bevattningsförbud. Trots att så många som 3,7 miljoner svenskar drabbats av vattenbrist de senaste åren är det väldigt få som har någon beredskap för att hantera framtida händelser. Drygt sju av tio svenska hushåll säger att de inte har förberett sig för en händelse där de skulle kunna bli utan vatten under längre tid än ett dygn.

– Egentligen finns det vatten så det räcker till alla i Sverige, även med en fortsatt växande befolkning, säger Anna Dahlman Petri, VA och vattenexpert på WSP. Problemet är att vattnet inte alltid finns på rätt plats eller av rätt kvalitet. Vi kommer att behöva transportera det längre sträckor och ha en mer avancerad produktion vilket i sin tur leder till ökade kostnader. Samtidigt har vi en utmaning med gamla och dåligt underhållna VA-ledningar där så mycket som 25 procent av det dricksvatten som produceras inte når fram till hushåll och företag.

Det behövs nu ett helt batteri av åtgärder både på kort och lång sikt, hävdar Anna Dahlman Petri:

1. Kommunerna måste först och främst sluta att skjuta upp renoveringen av vårt 190 000 km långa VA-ledningsnät på framtiden.
2. Sverige saknar 2 000 personer med kompetens inom VA. Högskolor och gymnasier behöver utbilda allt från experter till rörmokare.
3. Ställ krav på kommunerna att skapa ytor för avrinning i städerna. Ju tätare vi bygger desto viktigare blir det att anlägga platser att leda vattnet till eller platser som fungerar som översvämningsskydd. Lekplatser, parker och fotbollsplaner kan ges dubbla funktioner, gräsplan ena dagen, vattenmagasin dagen därpå. Detta måste dock planeras in tidigt i processen.
4. Höj priset på vatten så att vi kan finansiera underhållet av VA-ledningarna och vattenverken.
5. Ta fram planer för hur vattnet ska prioriteras vid kommande kriser.
6. Prioritera utrymme under marken för VA-nätet. Idag får det livsviktiga vattnet stryka på foten för vägar, tunnlar, fjärrvärme, tunnelbanor, bredband och shoppingcentra.
7. Ställ krav på företag och andra typer av verksamheter att de ska rena det vatten som de använder och inte överlåta det till kommunerna.
8. Begränsa dricksvattenanvändning för verksamheter som inte behöver den kvalitén, utan lika gärna kan använda orenat vatten, även kallat råvatten.
9. Gör som i Danmark, redan 1994 införde man straffavgifter vid läckage i VA-ledningarna.
10. Förtydliga kraven på rening av dagvatten, dvs regnvatten och smältvatten, för olika aktörer så att vi blir bättre på att säkra status i våra vatten.
11. Standardisera även industriella maskiner för vattenanvändning för att sätta fart på produktutvecklingen. Ett bra exempel är hur internationella och nationella standarder för konsumentmarknaden har resulterat i nya snålspolande munstycken och toaletter.
12. Inför krav i vattentjänstlagen på långsiktig ekonomisk planering som sträcker sig längre än mandatperioder. 
13. Allmänhetens kunskap och beredskap behöver höjas. Låt myndigheterna som ansvarar för vårt vatten Livsmedelsverket, HAV och Naturvårdsverket genomföra landsomfattande informationskampanjer och de kommunal VA-huvudmännen lokala kampanjer där svenska folket och företag får tips och råd om hur de kan ta tillvara på det allt dyrare och skyddsvärda vattnet.

Resultat från undersökningarna

• Fyra av tio (37%) svenskar med kommunalt vatten har råkat ut för vattenbrist de senaste fem åren.
• Sju av tio (73%) svenskar har ingen beredskap för en extraordinär händelse där de riskerar att bli utan vatten under längre tid än ett dygn.
• Bara 26 av de tillfrågade 98 kommunerna har tagit fram klimatanpassningsplaner.