Skötsel av Hovings Malmgård i kvarteret Sommaren

När nu detaljplanen för Persikan under våren 2018 äntligen vunnit laga kraft så har Einar Mattsson förhoppningar att utvecklingen av nya bostäder i anslutningen till kvarteret Sommaren åter kan ta fart. Samtal med representanter för Stockholms Stad pågår i dessa frågor.

Vi har utvecklat bostäder i Stockholm i mer än 80 år och gör det med sikte på att äga och förvalta fastigheterna i generationer. Vi är långsiktiga och vill med vår historia som grund bygga ett ännu bättre Stockholm. Hovings Malmgård är en del av denna historia och en värdefull byggsten i området.

Hovings Malmgård
Väl medvetna om de kulturhistoriska värden som Hovings Malmgård besitter och att dessa bör värnas har Einar Mattsson aktivt fört en dialog med Stockholms stad allt sedan förvärvet med målet att så snabbt som möjligt få sätta igång arbetet. Vi visste att det kommer ta tid att hitta en optimal lösning som tillåter en varsam renovering och utveckling av platsen för att göra den tillgänglig för fler.

För ett år sedan lade vi bland annat fram ett förslag om hur man kan förstärka huset. Innan detta görs behöver vi vara klara på hur den framtida användningen av fastigheten ska se ut. Ett flertal idéer har diskuterats och vi lyft frågan om byggnadens och platsens framtid i princip varje gång vi träffat företrädare från politik och myndigheter.

Avtalet som 2000 skrevs med Exploateringskontoret är tydligt avseende vårt ansvar för fastigheten och byggnaderna.

Förvaltning och skötsel av byggnaden
Byggnaden Hovings Malmgård är som alla byggnader i behov av aktiv skötsel. Den gamla byggnaden har under många år varit utsatt för sättningsproblematik och olika utredningar och åtgärder har vidtagits både före och efter Einar Mattsson förvärvade fastigheten.

Byggnaden har hållits uthyrd med kortidskontrakt för mindre verksamheter fram till den tomställdes sommaren 2015 som förberedelse för grundförstärkningsarbeten. Vi har också identifierat och översiktligt studerat möjligheterna att flytta byggnaden till ett nytt läge närmare kanalen. Byggnaden har under sin historia haft mycket närmare vattenkontakt i och med att vattenlinjen gått längre norrut och haft ett annat sammanhang där byggnaden varit en dela av en samlad bebyggelse

I väntan på erforderliga beslut och att arbetet kommer igång har vi skött fastigheten på ett sätt som ska minimera förstörelsen. Däri ingår bland annat att vi:

• tillsett byggnaden veckovis vilket är gjort sedan 2000
• kontrollerat sättningsförloppet
• undvikt ingrepp som förstör byggnaden
• spärrat av osäkra områden och hållit byggnaden låst
• larmat huset för att undvika skadegörelse
• tagit bort träd som fallit ner
• hanterat delar av putsen på fasaden
• utfört viss målning inne i huset
• reparerat läckor
• tillsett systematisk brandskyddsdokumentation
• hanterat värmesystemet
• med mera

Men vi tar till oss av den kritik vi fått och kommer att intensifiera skötseln. Under hösten kommer vi att till en början utreda och åtgärda putsen på fasaden.

Varsam renovering och utveckling - samtidigt
Men alla fastigheter behöver så småningom mer omfattande insatser som totalrenovering av fasader, stambyten och interiör med mera. Det mest rationella för att ta vara på resurser, ordna med en bra lösning för befintliga såväl som nya byggnader och minimera störningarna för grannar är att göra allt arbete samtidigt.

En fastighet och byggnaderna som står där är alltid del av en helhet, en större stadsbild– vilket är viktigt när man renoverar eller utvecklar nya byggnader. Med en så känslig byggnad i ett så fint läge vill vi och staden självklart få ut det bästa av nedlagd tid och resurser för att bevara värden och förädla platsen.

Dialog med stadsbyggnadskontoret och remissinstanser
Därför har vi fortsatt en aktiv dialog med Stadsbyggnadskontoret, den myndighet som hanterar frågan om förändringar i Stockholms stadsmiljö. Kontakter finns sedan länge med tjänstemän på viktiga remissinstanser som t.ex. aktuella Stadsmuseet samt med Hiertas ättlingar som generöst erbjudit sig att bistå med kunskap om gården när det finns konkreta idéer att ta ställning till.

Stadsmuseet kontaktade även Einar Mattsson med ett mail inkommet den 26 juni i år angående byggnadens kulturhistoriska värden.

Einar Mattsson har bekräftat mottagandet av skrivelsen och vi arbetar under sommaren med att besvara mailet. Utöver mailet har Einar Mattssons representanter haft fortlöpande och många kontakter främst med Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret, men också med Stadsmuseet, med anledning av utredningar och analyser av vad som bör göras med befintlig byggnad såväl som tomten i övrigt. Självfallet vill vi fortlöpande föra dialogen med dessa enheter, och främst Stadsbyggnadskontoret i dess roll som för detta ansvarig myndighet.

Våra förhoppningar
Vi vill bevara byggnaden och säkerställa att byggnaden också placeras i en bra omgivning och vår förhoppning är att processen ska kunna gå i mål senast under kommande år.