Utebliven skolstädning ökar risken för hälsoproblem

Sommarlovet är över och Sveriges skolelever är tillbaka i en vardag med ofräscha och illaluktande skoltoaletter. En mardröm för många som helt väljer att avstå toalettbesök. Ett resultat av att en vanlig skoltoalett används tre gånger mer än en genomsnittlig kontorstoalett, men städas bara hälften så ofta.

– Det måste sluta snålas med städningen av toaletterna, så att barnen använder toaletten när de behöver. Barnens hälsa och skolmiljö måste stå i fokus. På en arbetsplats för vuxna hade detta aldrig accepterats säger Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen.

79 procent av eleverna har någon gång undvikit att gå på skoltoaletten. Uteblivna toalettbesök och att det går långt mellan toalettbesök kan få konsekvenser för prestationen i skolan och påverka elevernas skolresultat.

– Långvarig kissnödighet och stark känsla av att man behöver tömma tarmen under skoldagen resulterar i bristande koncentration, stress och obehag, konstaterar Daniel Altman, specialistläkare och professor i Urogynekologi.

Det kan också leda till att man får bestående problem med förstoppningstendens och i vissa fall blåsproblem.

– Vi kan tydligt se att personer som inte tömmer urinblåsan vid behov utan satt i system att hålla sig under dagarna kan få svårigheter i förlängningen, säger Daniel Altman.

Hanna Gerdes, som är människorättsjurist och utbildare inom barnrättsfrågor, lyfter ofta i föreläsningar skoltoaletter i Sverige som ett exempelområde där barns rättigheter inte uppfylls. Idag saknar 620 miljoner barn i världen tillgång till toaletter i skolan, men även här hemma vittnar barn om ostädade, nedgångna och ofräscha toaletter.

– Tillgång till en ren toalett är en central del av barnets rätt till utbildning. Vare sig man pratar om barnets rätt till utbildning, hälsa eller integritet så är toaletter helt klart en viktig fråga, säger Hanna Gerdes.

Undersökningen visar genomgående att skoltoaletterna undviks, 43 procent avstår från toalettbesök varje vecka. Huvudanledningen till att eleverna undviker skoltoaletterna är direkt kopplade till eftersatt städning. 52 procent anser att mer frekvent städning är lösningen på problemet. De vanligaste orsakerna till uteblivet toalettbesök är:

1. luktar illa, 45 procent
2. allmänt ofräscha och äckliga, 43 procent
3. rädsla för att någon hör vad som görs på toaletten, 32 procent
4. oren toalettsits eller urinoar, 30 procent
5. slut på papper, 28 procent.

Problemet med smutsiga och ofräscha toaletter anses störst i Norrland, där eleverna ger lägst betyg. Bäst betyg får Norra Mellansverige. De regioner som får sämst betyg i undersökningen är:

1. Övre Norrland, 68 procent
2. Mellersta Norrland, 53 procent
3. Stockholm och Västsverige, 51 procent
4. Södra Sverige och Östra Mellansverige, 46 procent
5. Småland och öarna, 43 procent
6. Norra Mellansverige, 39 procent.

Om undersökningen
Almega Serviceföretagen har gett Axiom Insight i uppdrag att mäta högstadie- och gymnasieelevers allmänna uppfattning av skoltoaletter. Hur elever påverkas av toalettmiljön och om det finns några förbättringsområden. Undersökningen genomfördes 2020-06-16 –2020-06-22 och innehåller 1 015 skolelevrespondenter i målgruppen 13 till 18 år. Undersökningen har ett representativt urval för varje region där antalet respondenter återspeglar regionens population

Presskontakter
Michelle Jacobsson, kommunikatör, Almega Serviceföretagen
michelle.jacobsson@almega.se 
072 – 019 45 90

Filip Jarl, presskontakt, Micael Bindefeld AB
filip.jarl@bindefeldab.se 
070 – 736 08 00

För mer info besök: https://www.serviceforetagen.se/skoltoaletten