60 ton skräp slängdes på marken under en sommarvecka

En unik kartläggning av nedskräpningen har i sommar genomförts i stadskärnorna i centralorterna i 75 av landets kommuner. Genom skattningar av skräpmätningarna kan resultatet skalas upp och speglar alla 290 kommuners centralorters stadskärnor.

Skattningen visar att det fanns 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelbanor i Sveriges centralorter mellan 12 och 18 juni 2020.

"Det är en otrolig mängd skräp som kastas på marken varje vecka. Och för första gången har vi nu kunnat mäta nedskräpningen under samma vecka i ett så stort antal kommuner att man kan dra slutsatser om mängden nedskräpning i landets alla centralorter", säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Mätningen är utförd av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket, som måndag 24 augusti 2020 lämnar över en skrivelse till regeringen med resultaten. Mätresultaten ska användas som underlag i regeringens arbete med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv.

Och just plast är en av de skräptyper som sticker ut i resultaten. Om man exkluderar antalet fimpar, snus och tuggummin ur resultaten är 38 % av det som slängs på marken plast. Av plasten är 26,5 % förpackningar för livsmedel. Antalet plastföremål som slängts på marken under veckan uppgår till totalt 3,3 miljoner.

Men om man inkluderar fimpar och snusprillor i resultaten är de i vanlig ordning värstingarna till antal. Hela 76 % av alla skräpföremål som hittats är fimpar (62 %) och prillor (14 %). Det stämmer väl överens med tidigare observationer i Håll Sverige Rents tidigare mätningar.

"Det slängs över en miljard fimpar på marken varje år i Sverige. Och nu ser vi också svart på vitt att miljontals plastföremål varje vecka hamnar på marken istället för i soptunnor eller på återvinningsstationer. Det finns ett enormt behov av satsningar på kunskapshöjning och beteendeförändring i samhället", säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Håll Sverige Rent har också tagit fram siffror för hur mycket skräp varje person i snitt slängde på marken under mätveckan. Genom att dividera det skattade antalet skräpföremål med antalet invånare i landets centralorter kan vi konstatera att varje invånare i snitt har slängt 5 skräpföremål på marken under en vecka.

"Det behövs verkligen en förändring. Samhället måste göra det lätt för människor att göra rätt. Men det här är större än bara ett miljöproblem. Skräpiga områden upplevs som otryggare än rena, skräp lockar till sig mer skräp och nedskräpningen kostar kommunerna miljarder varje år att städa upp. Det behövs större satsningar för att motverka nedskräpningen", säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

I nuläget har regeringen inga planer på att göra uppföljande mätningar. Men för att kunna utvärdera framtida åtgärder behöver fler mätningar genomföras.

Håll Sverige Rent hoppas verkligen att vi får chansen att göra fler mätningar i framtiden. Det är en viktig del i att till slut nå ett samhälle där ingen skräpar ner, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Läs mer om undersökningen på Naturvårdsverkets hemsida: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2020/Utoka-kunskapslaget-kring-nedskrapning-i-Sverige/ 

Fakta om undersökningen:

• Totalt valdes 75 kommuner ut slumpmässigt.
• Skräpmätning genomfördes i centralorten i de 75 utvalda kommunerna under perioden fredag 12 juni till och torsdag 18 juni, dvs. under en vecka. Det är endast denna vecka som undersökningen uttalar sig om.
• De flesta kommunerna består av flera tätorter, men det är endast centralorten som undersöks. Centralorten i en kommun är, möjligen med något enstaka undantag, också den största orten i kommunen.
• 67 % av Sveriges befolkning bor i centralorterna enligt SCB:s siffror från 2016
• Inom varje utvald kommun avgränsades en mätyta i centrumkärnan i centralorten i kommunen.
• Inom denna mätyta valdes 105 mätpunkter ut slumpmässigt på trottoarer, gång- och cykelbanor samt gågator.
• Genom att placera mätpunkterna slumpmässigt erhålls en naturlig variation av gator som är nyligen och mindre nyligen städade, av väderförhållanden och av veckodagar.
• En mätpunkt är en fem-meterssträcka på t.ex. en trottoar där skräpmätning genomförs.
• De 105 mätpunkterna mättes i nummerordning uppdelat på de 7 dagarna, 15 punkter om dagen.
• Skräpet på de utvalda ytorna plockades upp och när skräpet på alla dagens punkter var plockat sorterades, räknades, vägdes och registrerades skräpet under materialkategorier och totalt ca 30 olika underkategorier t.ex. cigarettfimpar, engångsmuggar och pantburkar.
• Den nationella mätningen bygger på Håll Sverige Rents metoder för skräpmätningar i kommuner. En stor skillnad är dock att den nationella undersökningen designades för att ge en bild av alla Sveriges centralorter. Av den anledningen är antal mätpunkter per tätort färre än i Håll Sverige Rents skräpmätningar för kommuner. I den nationella undersökningen är det alltså inte tillräckligt många mätpunkter per tätort för att få fram bra data per kommun även om det räcker bra för en nationell skattning.

Coronaeffekt?

De deltagande kommunerna fick frågan om de trodde att Corona påverkade hur mycket folk som rörde sig i de centrala delarna av tätorten under den aktuella veckan. Av de 75 tillfrågade var det 50 som svarade. Av dessa var det 14 som upplevde att det rörde sig lika mycket folk som det brukar göra. 17 personer menade att det rörde sig mindre folk ute och 19 att det var mer folk ute än vanligt.

Varför exkluderas tuggummin?

Tuggummin som är fastkletade i marken är svåra att plocka upp men räknades i undersökningen. En schablonvikt användes. Tuggummin är ett mycket vanligt skräp, skattningen visar att så mycket som 22 miljoner tuggummin kan finnas i Sveriges centralorters stadskärnor. Det kan dock vara svårt att avgöra om det bara är en fläck efter ett borttaget tuggummi eller om det faktiskt är ett tuggummi och siffrorna för antal tuggummin kan därför lätt överskattas. Tuggummi är ju också ett speciellt skräp eftersom det ofta ligger kvar under lång tid och därför kan man inte säga att tuggummina som hittades slängdes under den aktuella veckan. Det är ett problematiskt skräp då det är svårt och dyrt för kommunen att plocka upp.

Undantag

Inom Stockholm valdes tre gånger så många mätpunkter som i de övriga kommunerna, dvs. 315 mätpunkter och inom Göteborg och Malmö dubbelt så många, dvs. 210 mätpunkter.

Vissa kommuner, speciellt landsbygdskommuner, har så liten centrumkärna att det gick att undersöka hela mätytan, dvs. inget urval behövde göras.