Lärardriven forskning ska bana väg för skolutveckling

Skolhuvudmän i hela Sverige kan delta i satsningen genom att skriva på ett så kallat ULF-avtal som innebär att man ingår i en samverkansmodell tillsammans med lärosäten. NTI Gymnasiet i Uppsala är den första AcadeMedia-skolan som deltar.

– Det är en spännande satsning för att skapa ett mer behovsinriktat och forskningsbaserat utvecklingsarbete i skolan, med tydlig förankring i lärarnas egna problembeskrivningar. Inom exempelvis läkaryrket finns det en tradition av att läkare kan forska som en del av sin tjänst och jag är övertygad om skolutvecklingen i Sverige skulle gynnas av ett liknande upplägg för lärare, säger Mathias Laveno, rektor på NTI Gymnasiet i Uppsala.

Läraren David Wålstedt håller med.

– Vi lärare befinner oss närmast de utmaningar som finns kopplade till undervisningen och lärandet, därför känns det logiskt att vi också får vara med och formulera problemen i forskningsprocessens första skede. Jag ser bara fördelar med den här utvecklingen, säger han.

Lokala utmaningar blir forskningsstudier

ULF bygger på nära samverkan mellan skolor och lärosäten. Grundidén är att de problem som lärare identifierar när de utvärderar sin undervisning ska förmedlas vidare till universitetslektorer, som i sin tur ska bedöma vilka frågor som kan ligga till grund för forskningsstudier och utvecklingsprojekt. Lektorerna blir länkar mellan lärarkåren och forskarvärlden.

– Det handlar om att skapa strukturer för att fånga upp viktiga frågor inom professionen, alltså de dagliga utmaningar som lärare står inför, och förädla dessa till forskningsfrågor. På så sätt kan vi göra forskningen till ett mer användbart instrument för skolutveckling, säger Mathias Laveno.

Sarah Stridfeldt, skolchef för NTI Gymnasiet, beskriver ULF-projektet som ytterligare ett steg i huvudmannens långsiktiga utvecklingsarbete.

– Inom NTI Gymnasiet har vi länge fokuserat på skolutveckling som grundar sig i ett kvalitativt och kollegialt analysarbete. Nu får vi möjlighet att utveckla det, med ett mer behovsinriktat och forskningsbaserat arbete. Det känns väldigt stimulerande, säger hon.

Pågår fram till 2021

Även lärarstudenter inkluderas i försöksverksamheten, exempelvis genom att de som ett led i sin utbildning dokumenterar och forskar på utvecklingsprojekt som bedrivs på den skola där de gör sin praktik.

ULF pågår fram till 2021 och målet är att ta fram en infrastruktur med hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skolhuvudmän, för att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. När försöksverksamheten är slut ska framgångsrika samverkansmodeller kunna bli permanenta och börja användas nationellt.

– Jag ser bara fördelar med att yrkesgrupper i skolan är med och tar initiativ till forskning, och inte bara forskare inom akademin. Vi ser verkligen fram emot att vara involverade i den här satsningen och ambitionen är naturligtvis att det vi gör ska leda till ännu bättre undervisning för våra elever, säger Mathias Laveno.

De universitet som fått i uppdrag av regeringen att leda ULF-verksamheten är Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet. Till dessa universitet finns fler högskolor och universitet knutna, indelade i olika kluster.

Här kan du läsa mer om ULF.